Göteborgsposten – 27 april 1872, sida 2

sen. Alphons begärde då att få afresa till Schweiz, hvilken anhållan bifölls. Från England sakna vi ännu, då detta nedskrifves, telegrafisk underrättelse om ministeren Gladstones öde. Men den meningen synes alltmera utbreda sig, att såväl ministeren sjelf som dess vänner börja mer och mer inse, att den förre kört alltför fast i den s.k. Alabamafrågan och intagit en sådan hållning, att frågans lösning nu på försonlig väg blifvit omöjlig, och att den på sin höjd uppskjutits till en oviss framtid. Af denna anledning vill ministeren afgå, för att, genom att lemna rum för en toryministör, undanrödja svårigheterna och sålunda befria England från de öfverhängande faror, af hvilka det nu onekligen hotas. Till detta beslut har måhända ätven bidragit den omständigheten, att regeringen ser sig drifvas alltför långt för landets lugna inre ut veckling af de radikala elementen, som hon icke har mod att förneka och icke heller vill lyda i allt; hvaremot en toryministör skulle möta dem med öppet vizir. Huru som helst är den närvarande ställningen ohållbar för Englands regering, och det för våra dagar egendomliga fenomenet skall snart visa sig, att en liberal minister faller under tyngden af sina egna fel och lemnar rum för en konservativ regering, som alls icke synes visa någon åtrå efter att nu komma till makten. Frankrijk es regering skall hafva emottagit meddelanden, hvilka fästa dess särskilda uppmärksamhet på de befästningar, som italienarne uppföra å Genuas reviåre, under ledning af främmande osfficerare, hvilka tros vara tyskar. Tecken till oroligheter ha visat sig i de aflägsna qvarteren af Paris, nordost från Montmartre till Charonne. De öfvervakas sorgfälligt af trupperna. Från Böhmen erhålla vi nu pålitliga underrättelser om valen. Såsom vi förut nämnt, hade myndigheterna vidtagit en massa godtyckliga åtgärder i afseende på godsegarnes vallistor, alla med syftemål att gifva tyskarne eller författningspartiet majoritet. På grund häraf ingick czechernas ledare till ståthållaren Koller i Prag med en vidlyftig besvärsskrift öfver vallängderna, ur hvilka ej mindre än 33 geger. anhängare af deras parti blifvit af godtyckliga skäl utstrukna; hvarför de s. k. konservativa godsegarne icke ville i valen deltaga. Ståthållaren nekade att emottaga besvärsskriften. Czecherna och de s. k. feodala höllo sig ifrån valen, hvaraf följde, att endast tyskar deltogo i godsegarevalen och således vunno en lätt Stort jubel rådde i Prag öfver detta lysande valresultat, såsom de tyska tidningarne kalla det; ståthållaren Koller mottog lyckönskningar från alla kretsar för sin försigtiga och energiska ledning af valsegren. Det skall bli egendomligt att se, huru länge man skall anse sig kunna styra med en så hopkommen landtdag. Schweiz har nu fått sin räkning öfver utgifterna för den franska ostarmns intervenering slutligt reglerad. De utgjorde 12,154,395 fres, härpå är Frankrike ännu skyldigt 4,156,706 francs. Till täflingen om Tysklands nya parlamentshus i Berlin ba anmält sig 99 arkitekter, hvilka insändt mer än 1000 ritningar, som skola i nästa vecka utställas för allmänheten.