Göteborgsposten – 26 april 1872, sida 1

Utan egare . Af Edmund Fates, förf. till Moderna Vagabonder m. fl. D — Du har ännu ej sagt hvad som är ditt ärende, George, sade Grogram. — Alt åvägabriaga min hustrus ofördröjliga lössläppan :e ur fängelset i Bodmin. — Huru skall det ske? — Genom dig eller genom din vän. — Men antag att vi säga nej? sade Grogram. — Då skall jag tvinga er! sade George Bradstock. X. Mr Vomersley var ute då Ellen återkom från Bodmin, och de träffades ej förr än straxt innan middagen. Den gamle gentlemannens sätt, som alltid var fullt af ömhet och tillgifsvenhet mot hans niece, tycktes denna dag vora ömmare än vanligt, och tonen i hans röst förrädde ett djupt intresse då han sade: — Nåväl, mitt barn, jag hörde af kusken att du varit i Bodmin, men naturligtvis kunde han ej säga mig om ditt s mtal med den stackars qvinnan haft ett godt resultat. Det väntar jag att få höra af dina egoa läppar. — Nej, onkel, svarade Ellen; jag kan ej säga att det medförde något godt resultat. — Du sade väl henne att jag ej kunde visa mig i denna angelägenhet, men att du vore beredd att gifva henne allt möjligt understöd, och att ehuru ingen af oss ) Forts, fr. N:o 95.