Ag 4(44444 1 sr RA a — flyttades således till djelvulspersonifikationen, liksom hans namn är ursprunget till en i svenskan använd benämning för betecknande af mörkrets furste. Göteborgs fattigvård. Den vigtiga frågan om ett bättradt ordnande af vårt samhälles fattigvård ligger i dag till slutligt afgörande på herrar stadsfullmäktiges bord. Länge ha de stigande fattigvårdsbördorna öfverklagats ibland menige man, och denna klagan har hufvudsakligen varit riktad mot det sätt, hvarpå den yttre vården, den här s. k. biträdestörsörjningen varit ordnad. Förut skulle hvarje medlem af fattigvårdsstyrelsen ha hvar sitt distrikt, hvilken bestämmelse dock ledde till det ogiltiga förfarandet, att den ene direktören efter den andre tog sig ett ombud mot en viss årlig betalning, och sålunda låg snart denna betydande del af sattigförsörjningen i en enda mans hand. Man såg sig omsider nödsakad att häri göra ändring, och i stället uppdrogs åt v. ordt. i fattigvården att biträdd af tattigfogdar, lemna tillfälliga understöd åt denna kategori af behöfvande, hvilka sedermera skulle granskas af styrelsen, om understödet skulle tå forttara. I praktiken visade det sig likväl, att ej heller detta system var giltigt. Fattigunderstödet kom äfven på detta sätt att de facto ligga i en enda mans hand, alldenstund man naturligtvis icke kunde vänta af de samlade styrelsemedlemmarne, att de skulle utan förutgången pröfning kunna underkänna v. ordförandens på antingen egna iakttagelser eller de aflönade tjenstemännens uppgifter stödda åtgöranden. Genom stadens utvidgning och särskilt Majornas förening med staden försvårades slutligen så v. ordförandens ställning, att hvarken han sjelf eller andra kunde hålla riktigt kontroll öfver den yttre eller biträdesförsörjningen, utan det hela blef ett godtycklighetssysvem, i trots af all utvecklad nitiskhet och omsorg å den ifrågavarande styrelsemedlemmens sida. Då inkom en annan medlem af fattigvård-styrelsen med ett förslag om ändrad ordning i afseende på biträdesförsörjningen, hvilket förslag vi för ett par år sedan Återgålvo till sina grunddrag i denna tidning. Det gick ut derpå, att det rådande centralisationssystemet skulle upphäfvas och decentralisation införas, Upptagande den gamla ordningen med stadens fördelande i vissa distrikt, afsåg motionären vpprättandet af några under den gemensamma styrelsen sorterande distriktsstyrelser, hvilka återigen skulle under sig ha mindro kretsar, så att på samma gång den noggrannaste tillsyn öfver de understödstagande skulle kunna utöfvas, som äfven de snabbaste och pålitligaste underrättelser erhållas om de understodssökande. ij På dessa grunder utarbetade nu en i ärendet nedsatt komitG inom sattigvårdsstyrelsen ett förslag, hvilket i det väsentliga blef af styrelsen antaget, då den senare omsider inom till stadstullmäktige för någon tid sedan med ett omfattande förslag till nytt reglemente för stadens fattigvård, med särskildt afseende fästadt på föreskrifterna i den nya sartigvårdsstadgan, som blifvit af riksdagen beslutad och af regeringen utfärdad. I atseende då biträdesförsörjningen bestämde detta styrelsens förslag, att staden skulle delas i tio distrikt, hvartdera med sin särskilda, at trenne af stadsfullmäktige utsedda personer bestående styrelse, hvars ene medlem, ordföranden, äfven skulle vara medlem af den gemensamma styrelsen, som skulle utgöras at inalles 17 personer, neml. stadens polismästare och 16 andra, valda af stadsfullmäktige, hvarförutan pastorerna vid församlingarne skulle, om de icke särskilt invalts, få rättighet att deltaga i styrelsens förbandlingar och beslat. Dessa distriktsstyrelser skulle inom första veckan af hvarje månad insända berättelse ötver sin verksamhet till allmänna fattigvårdsstyrelsen, och sjelfve ha till biträde dels vederbörande ombudsmän och den betjening, som fauigvårdsstyrelsen ställde till dess förfogande, dels ordningsmän, dem stadsfullmäktige skulle på tattigvårssstyrelsens förslag utse tör ett år i sender, till det antal som kunde för hvarje distrikt anses behofligt. Distriktsstyrelserna skulle äfven kunna fördela de recp. distrikten i vissa rotar, hvilken fördelning dock skulle af den gemensamma styrelsen godkännas. Detta förslag åtföljdes af några reservationer, af bvilka den väsentligaste var den, som ansåg det skola bli svärt tör stadsfullm. att, förutom de 16 personerna i den gemensamma styrelsen, erhålla 20 nitiska och skickliga ledamöter i distriktsstyrelserna; att ordförandena i dessa styrelser latt kunde råka i minoritet, hvarigenom en oundgängligen nödig samverkan mellan distriktsoch fattigvärdestyre serna blefve helt och hållet upphätd; hvartör reservanterna blott ville ha distriktsdirectörer, som skalle, med ombudsoch ordningsmän, i första hand ensamma besluta i trågor om understöd, Då frågan förekom inom stadsfullmäktige, fann en framstående medlem inom denna församling hinder möta för principen om sattigvårdsstadgans ordalydelse, som visserligen talar oa distrikter i afseende tillsynen öfver understödstagars, hvaremot den skulle töreskrifv., att understödssökandes framställningar skulle prötvas af den gemensamma tattigvårdsstyrelsen, Andra med emmar at stadsfullmäktigo voro af annan mening, hvartör till sist hela äreudet remitterades, med antagande af den föreslagna hufvudgrunden för biträdesforsörjningen, till en beredniog för inkommande med ett nytt förslag t ll tattigvårdsreglement. Detta har vu skett. och detsamma töreliogear MA —AR KA f-— B—-— -— —45