tvenne kännbara nederlag, det ena i afseende på kommunalskatten, det andra i afseende på förslaget om den hemliga omröstningen. detta senare fall hade mr Leatham väckt de ändringsförslag, att Åden röstande, som afsigt ligt utbredde en röstsedel, liksom för att visa huru han röstade, skulle straffas med tre må. naders fängelse och straffarbete. Syftemåle härmed var, att ingen korruption vid valen skulle på den vägen kunna ega rum. Flere talare uppträdde likväl, och detta ganska befogadt, mot så stränga straffbestämmelser för en dylik handling, hvilken väl borde bero at den enskildes fria vilja att begå eller underlåta. Detta oaktadt försvarade Gladstone ändringsförslaget, menande, att man det förutan skulle kunna i en liten kommun genom något slags förföljelse få reda på, huru hvar och en röstat, så att ändamålet med hela den hemliga omröstningen skulle förstöras. Då,såsom förut nämnts, förslaget likväl föll mot en ej ringa majoritet, under oppositionens bifallsrop, sporde mr Osborne, huruvida regeringen efter detta nederlag tänkte fullfölja saken. Gladstone reste sig och skulle, efter några sarkastiska hugg åt oppositionen, just till att besvara frågan, då han kallades till ordningen af sir Grey. Då talmannen tillfrågades, förklarade han, att Gladstone icke kunde yttra sig i saken, emedan någon fråga ej förelåg Huset. En stormig scen följde nu, hvarefter mr Harcourt framkom med ett ändringsförslag, hvilken omständighet Gladstone begagnade till afgifvande af den förklaring, att sastän ärendet fått ett allvarsamt afbräck genom omröstningen, så ansåg ban det likväl icke förenligt med regeringens pligt att öfvergifva det. Härtill kommer, onligt hvad ett telegram af gårdagen meddelade, att ministåren i Lördags hotat med att begära Bitt afsked. Orsaken härtill skulle vara det förslag, som väckts af mr Favcett, eller den s. k. University tests bill. I Tisdags åtta dagar frågade Fawcett mr Gladstone, om regeringen tänkte snart framlägga på Husets bord de ändringsförslag hon tänkte väcka i utskottet, för att detta måtte få tillfälle att taga dem i öfvervägande. Gladstone svarade, att billen delar sig i två delar: den första innehållande bestämmelserna i afseende på the test (påfvens afsvärjande m. m.), i fråga hvarom något ändringsförslag ej vore af nöden; men de öfriga klausulerna i afseende på Universitetets konstitution vore så otillfredsställande och otillräckliga, att regeripgen ansåg det omöjligt att kunna gifva dem en tillfredsställande form. Gladstone sade att ministern för Irland derföre skulle vid andra läsningen föreslå billens sönderdelning. I Thorsdags förklarade mr Faweett, att det var omöjligt för honom att godkänna ministerns förslag, utan skulle det öfverlemnas åt Huset att afgöra häröfver (-Till ordningen! och bravorop). Han måste för sin egen del göra allt, hvad i hans makt stod, för att få billen i dess närvarande form igenom. — Då nu billen i Lördags (eller Måndags) kom inför Underhnset till andra läsningen, förklarade Gladstone, att regeringen ville afgå, om Huset icke delade dess mening och förkastade mr Fawcetts förslag. Det är med naturlig nyfikenhet vi afvakta telegrafunderrättelser från London, emedan det visar sig af allt flere hopade tecken, att ministören Gladstones dagar äro ute och att den ej kan räkna någon nämnvärdt lång lifstid. Dess anhängares affall är dertill alltför stort. BAÖ — 2 — — OO OO Å OM Från Frankrike skrifves, att, efter den tyske rikekanslerens uttryckliga önskan, alla underhandlingar om en anteciperad betalning af de 3 milliarderna blifvit uppskjutna till hösten. I följd deraf har den franska regeringen med uttalande af sin tacksamhet tillbakavisat samtliga de anbud och finansförslag, som at åtskilliga bankfirmor gjorts densamma. Staden Paris skall gifva en bankett för hr Thiers. Benoist dAy har vägrat emottaga handelsministersportföljen. Nationalförsamlingen har åter sammanträdt och, enligt hvad dagens telegram angifver, beslutat först taga frågan om statsrådets sammansättning under behandling samt derefter den om armåns omorganisering. Staden Havre har gitvit en middag för Gambetta, besökt af 600 personer. Franska sändebudet hos påfven, dIarcourt, säges skola bli franskt sändebud i London. Endast tidn. le Temps har på sina listor till förmån för en obligatorisk folkundervisning erhållit 75,000 namn. Samma blad utbrister i anledning af italienska regeringens förslag hos sitt parlament om obligatorisk folkundervisning: Skola vi vara de sista i Europa att tillegna oss detta stora medel för höande af sederna och framåtskridande ? I Paris skall upprättas ett astronomiskt aboratorium för anställande af fortlöpande otografiska och spektroskopiska iakttagelser synnerhet rörande solen. Erkebiskopen at Paris har utfärdat ett ångt herdabref, hvari han i sitt erkestift proklamerar påfvens ofelbarhet, sådan den dekreerades af ekumeniska mötet i Rom. Denna roklamation väcker uppseende, derför att rezeringen ännu icke erkänt de påfliga dekreen om saken och erkebiskopens uppträdande åledes är olagligt. Skall regeringen inskrida ör att skydda de bestående lagarne, eller skall 7rankrike bli det enda europeiska land, der enna ofelbarhet får utan gensägelse från staana gjaa mnralklamaran 3 — —— Om