Portgaängen LITA AVIV ON — hr Pettersson å gården till meranäl ytterligare ett af de stulna faten, lät han genom en tillkallad poliskonstapel anhålla den djerfve tjufven, hvilken befanns vara för snatteri straffade f. kronoarbetskarlen Sven Gunnarsson, som vid det förberedande polisförhöret på det ihärdigaste förnekade all vetskap om ifrågavarande tomfatsstölder samt förklarade att då han anträffades å Kronhusgatan han af en ren tillfällighet uppehållit sig derstädes. Af de inkallade vittnena upplyste en i huset n:r 21 vid Köpmansgatan anställd tjensteflicka att hon d. 12 d:s sett Gunnarsson bortföra ett tomfat fråu gården till sagda hus, hvarjemte hr Cederskog förklarade att han d. 10 d:s för 1 rdr 25 öre af Gunnarsson köpt det tomfat som af bokhallaren Pettersson anträffats å gården ti;l hans verkstad. En hos hr Cederskog anställd lärgosse upplyste dessutom att han sett husbonden i samtal med Gunnarsson, utan att han dock visste hvad som afhandlats dem emellan. Vid nytt förhör inför poliskammaren förnekade Gunnarsson lika ihärdigt som förut att ha stulit når got af tomfaten, men medgaf dock att han till hr Cederskog d. 10 d:s sålt ett fat, som han emellertid sade sig ha fått af en obekant person, hvilken ban nog skalle skaffa reda på om han finge komma på fri fot. Den vidare ransakningen remitterades till rådhusrätten och kommer Gunnarsson att under tiden qvarsitta å cellfangelset, oaktadt hans löfte att skaffa reda på den sannskyldige tjufven. Närgången stöld. Tjensteflickan Anna Pettersson, som under några månader bott hos bryggaredrängen J. E. Johansson i huset n:r 28 vid Stampgatan, hade derunder gäng etter annan blifvit bestulen på sina ä vinden till sagda hus förvarade gångkläder, bestående af en helyllekjol, två koftor, en bomullskjol, en yllesjal, ett pan känger, en svart ylleklädning och en hvit underkjol, ochihade hon för stölden slutligen, misstänkt bryggaredrängen Johanssons hustru Carolina, helst denna, efter att för någon tid sedan af Anna Pettersson blifvit anmodad att från huset n:r 122 i stadens 12:te rote, der hon förut innehaft tjenst, låta afhemta en henne tillhörig byrå med åtskilliga klädespersedlar, icke kunnat förmås redogöra tör hvar hon gjort utaf byrån med kläderna, hvarför det antogs att hustru Johansson pantsatt eller sörskingrat dessa saker. På grund häraf blef hustru Johansson i Måndags anhållen af ep poliskonstapel och har hon vid förhöret i poliskammaren erkänt att hon vid olika tillfällen under de senare månaderna från vinden till förstnämnda hus stulit de Anna Pettersson tillhörige kladespersedlar, som hon pantsatt hos pantlånaren E. Andersson i huset n:r 31 vid Stampgatan, hos hvilken hon äfven pantsatt ofvannämnda byrå med inneliggande kläder, allt för tillsammans 16 rdr 75 öre. Hon lofvade nu bot och bättring samt att hon ofördröjligen skulle utlösa och till Anna Pettersson, som blifvit bestulen på hela sin garderob utom hvad hon stod och gick i, återställa allt det från henne stulna. Kommissarien i andra polisdistriktet upplyste emellertid att detta löfte icke är mycket att lita på, då hustru Johansson har till industri att af godtrogna personer hoplåna kläder och andra saker. som hon derefter pantsätter för egen räkning samt att hennes man haft dryga utgifter för att godtgöra de narrade personerna och vore han derför uppledsen på hustrun och hennes vinglerier. älet remitterades till rådhusrätten och tilläts hustru Johansson att under tiden vistas på fri fot på den grund att hon hada mirna-å-io—— stt vända. Hygglig ungdom. Hos detektiva polisen anmäldes d. 12 d:s af bätkarlen A. P. Engström, boende i huset n:r 5 vid Qrarnbergsgatan, att samma dag från vinden till nämnda hus olofligen tillgripits dels en sidenklädning tillhörig hans hustru och dels en kjol, två koftor och en stubb, tillhörige hos honom anställde 14-åriga tjensteflickan Augusta Charlotta Wahlgren. Sedan sidenklädningen återfunnits kos pantlänaren C. H. Berg vid Göthgatan, hos hvilken den pantsatts för 4, rdr samt flckan Wahlgren sjelf d. 13 d:s förklarat sig ha påträffat de från henne stulna klädespersedlarne undangömde i en glugg å en yttre vind belägen intill husbondfolkets, blef hon samma dag anhällen af tvenne detektivkonstaplar såsom skäligen misstänkt att ha föröfvat stölden af sidenklädningen. Vid polisförhöret erkände den vanartiga flickan, som i ett års tid innehaft tjenst hos makarne Engström och derunder af dem atnjutit mycken godhet, att hon stulit matmoderns klädning, som hon derefter genom en minderårig obekant flicka låtit pantsätta hos pautlåvaren Berg för 4 rdr, af hvilka penningar hon gifvit den obekanta flickan för sitt besvär 50 öre samt undangömt återstående 3 rdr 50 öre, jemte den bekomna pantsedeln å samma vind der hon sjelf för att afleda misstankar gömt sina egna kläder. Hon tillade ytterligare att de af henne undangömda kläderna blifvit flyttade från ett ställe af vinden till ett annat utan att hon visste hvem som gjort detta, äfvensom att då hon åter skulle framtaga de å vinden gömda penningarne dessa varit borta. Oaktadt den unga flickan i de mest bevekande ordalag uppmanades att uppriktigt bekänna hvar hon gjort utaf penningarne, kunde hon icke förmås ändra sina otillförlitliga uppgifter härom. Den vidare ransakningen remitterades till rådhusrätten och tilläts Augusta Wahlgren att i anseende till sin minderårighet under tiden vistas på fri fot. Djerst bedrägeri. Till bärvar. poliskammare hade under d. 17 d:s från kgs bihde i länet inkommit en remiss rörande ett nyligen härstädes begånget djerft bedrägeri af en yngling, som blifvit häktad å Oroust och hitsänd med fångskjuts. Ilos kronolänsman C. L. Nordström å Oroust Kletva hade nemligen torparen O. Dahlström på Nyborg i Myckleby socken å Oroust anmält det ynglingen Claes Otto Pontus Andersson på torpet Dalalund i nämnde socken, som en tid vistats i Göteborg, d. 4 d:s gått ombord å ångf. Marstrand, då liggande i Göteborg, och genom falska uppgifter förmätt besättningskarlen Olof Eliasson att utlemna ett paket, hvilket med ångbåten skulle transporteras till Svanesund och vidare till Dablström och som innehållit 3 st. säckar, ett lakan och ett bref med inneliggande 43 rdr samt att ynglingen Andersson användt dessa saker såsom sina egna tillhörigheter och begifvit sig hem till föräldrarne utan att yppa förhållandet för någon innan han på misstankar förhördes af Dahlström och då, efter att först ha nekat, erkänt brottet samt aflemnat 17 rdr 50 öre, som han hade qvar af penningarne. Med anledning häraf anställde hr Nordström förhör med Andersson, som dervid erkände att sedan han i Februari månad d. å. begifvit sig till Göteborg för att söka hyra för sjöresa han d. 4 d:s vid Skeppsbron sammanträffat med båtsmannen Simon Dahlström, hvilken berättat att han samma dag skulle bege sig utrikes med ångf. Carl XV samt att han varit ombord på ångf. Marstrand och der aflemnat bl. a. ett bref med penningar som skulle sändas till hans fader, torparen O. Dahlström på Nyborg. Andersson, som ämnat sig hem, men var i saknad af penningar, hade derefter gått ombord å Marstrand och af besättningskarlen Eliasson begärt att få det paket Dahlström lemnat ombord, under forebärande att han ville vidare fortskaffa detsamma till dess egare. Sedan han af Eliasson erhållit paketet hade han begifvit sig upp i staden och öppnat det samt genast af de inneliggande penningarne användt 13 rdr 25 öre för inköp af bränvin och div. andra saker, äfvensom till utlösning af pantsatta kläder. Härefter hade han åter gått ombord på Marstrand och