Göteborgsposten – 18 april 1872, sida 1

Utan egare ). At Edmund Pates, förf. till Moderna Vagabonder m. fl. Grogram böjde ner hufvudet, såsom han blef tillsagd, och genom den öppna förstugudörren såg han andra sidan om gatan en person som stirrade åt det håll der han befann sig. Det var en man insvept i en lång kappa, med en pelsmössa dragen ner öfver ansigtet och en tjock bindel omkring hakan. Då han märkte att de två männen gåtvo akt på honom vände han sig om, och skyndade bort. — Tack, sade Grogram till värden; det finnes ingen orsak som jag vet, hvarföre någon menniska skulle bevaka mig; men jag är er icke desto mindre tacksam för det ni tillsagt mig. Skräddaren gick in i sin verkstad och Grogram stödde sig mot ledstången, svagt mumlande: — Död och afgrund! Spårbundarne äro på spaning efter mig slutligen! VII. Ellen blef slagen af bestörtning vid sin onkels ord. Hon tycktes knappt kunna fatta deras fulla betydelse, höll handen framför pannan och såg på honom med en blick som om hennes syn blifvit förbländad. Då hon återvunnit sin sjelfbeherrskning, sade hon? — Mrs Bradstock medbrottslig i en djerf stöld? Säkert, onkel, måste jag ha missförstått dig? 2) Forts; fr. N:o 88.