Göteborgsposten – 17 april 1872, sida 1

— —SD— —7, att förändra bestämmelsen i grundlagens 92 8, att embetsmän skola bekänna sig till den evangeliskt-lutherska läran, till att omfatta alla kristna trosbekävnelser. Saken har sin stora betydelse, enär det finnes en hel del yngre akademiska medborgare, som äro söner til katolska föräldrar eller dissenters och dessa böra naturligtvis ej vara utestängda från embetsmannabanan. Ofta händer det äfven nu för tiden att embetsmän utträda ur statskyrkan, och dessa måste då på grund af sin trosbekännelse ingifva sina afskedsansökningar. Orimligheten at att bibehålla denna intoleranta bestämmelse i en liberal grundlag afbandlas nu dagligen af hela vår press. Jag är temligen ötvertygad om att egentliga orsaken till att detta redan många år gamla förslag föll var, -att pluraliteten truktade för att yuerligare röra vid vår heliga grundlag, alla vorrmäns stolthet, sedan spörsmålen om årliga storthing och om statsrådens deltagande i thingets förhandlingar nyligen gjort svåra inhugg i vår grundlagsenliga rätt, hvilken i 55 år stått orubbad. En allvarsam strike at flera hundra arbetare vid kajerna har under de senaste dagarne tilldragit sig mycken uppmärksamhet. De stora engelska och norska ångfartygen ha sin fasta arbetarestock så väl organiserad att den lossar och lastar en stor ångbåt på tillsammans 30 å 36 timmar. Hvarje arbetare har hittills erbållit 8 skilling (norskt) pr timme, men man begärde nu icke desto mindre att arvodet för hvarje timme skulle höjas till 12 skill. ÄÅngfartygen måste ligga stilla i flera dagar utan att kunna så lossadt, enär expeditörerna å sin sida ej ville gifva efter. De erbjödo 10 sk. i timman och sökte erhålla nya arbetare, men allt förgäfves. I går blef emellertid fred ändtligen sluten på det vilkor att aflöningen bestämmes till 12 sk. i timman, men att 2 sk. härat bållas tillbaka för att dermed bispringa arbetaren under den arbetslösa vintertiden. De dagar i veckan, under hvilka de stora ångbåtarne lasta och lossa, kan således en duglig arbetare nu förtjena 1 Spdr om dagen och ändå försäkra sig om en liten sparponning för vintertiden. Jag tror att redan i svenska tidningar funnits intagen en inbjudning från universitetsprofessorer, prester och lärare om att deltaga i ett folkhögskolemöte här i staden under veckan från 22—28 d. m., och jag vill derför blott påminna om saken. Sakkunnige svenska och danska män ha lotvat att möta. I slutet af denna månad afsänder vår handelskår kandidat Frithjof Foss, redaktör af den norske Handelstidende, till Ryssland såsom ett slags officiös agent, hvilken skall algifva berättelse om möjligheten att öppna afsättning för norska produkter på Ryssland och att åt ryska affarsmän erbjuda atsättning för deras varor bos vissa af våra köpmän. Hr Foss reser ej i egenskap af vanlig handelsagent, men han har likväl åtagit sig att i Ryssland söka introducera några få af våra produkter, såsom tändstickor, åtskilliga slags gjutgods, norskt bränvin, öl m. m. En hundraårsfest, för hvilken stora förberedelser skett, försiggår i mo:gon, nemligen det norske Selskabs. Detta sttades i Köpenhamn 1772 ursprungligen såsom ett litterärt samfund, men ötvergick snart till att blifva ett klubbsällskap, såsom det är ännu i detta ögonblick. Sällskapets gamla protokolJer visa emellertid att alla norska och flere danska skalder och skriftställare i slutet af törra årbundradet här egde en gemensam sammanhållnipgspunkt. Intressant är också en betydlig samling af porträtter, som klubben är i besittning af. Genom ett i dag fallet Högste domstolens utslag bar hr Gabn i Upsala förlorat en process, som han anställt emot parfymhandlanden Schjöldberg härstädes, derför att denne försäljer ett preparat som han benämner Toilettaseptin och genom hvilket hr Gahn antog att hans patenträtt var kränkt. Högsta domstolen fann hr Gahns käromål så föga berättigadt att den också dömde honom att erlägga 60 Spdr i rättegångskostnader.