till frågan om Kristustypen. Roustantins syster I Constantia skref ett bref vill biskop Eusebius, hvari hon frågar honom om han ej kan skicka henne ett porträtt af Kristus. Lusebius svarade atvisande, inen nämner sedan att det funnits sådana bilder. Legenden om den heliga Veronica förmäler att då hon med sitt dok aftorkade den lidande Kristi svettdrypande ansigte, intrycktes hans anletsdrag deri, och denna bild förvaras ännu bland Peterskyrkans reliker. Man har berättat ati landshöfdingen i Judeen till Tiberius ingaf en berättelse om Kristus och niven skildrade hans yttre. Euligt dema skildring var han en vacker man med allvarligt utseende, kastanjebrunt hår, hvälfda ögonbryn, rak näsa, oklanderlig mun, klufvet skägg — ett utseende på samma sång ingifvande fruktan och vördnad. Olyckligtvis har det ädagalagts att brefvet är oäkta och skildringen uppgjord efter katakombbilden. Men ett uidrag ur Theofenus kröni omtalar att i Bysanz en malare för en bild af frälsaren valt till typ Zeus, och att hans hand deretter blifvit förlamad. Af dessa båda typer, Apollotypen och Zeustypen, båda föreställande trälsaren, förevisades hvar sitt exemplar, och föreläsaren beklagade att han ej kunde såsom förmedlande båda dessa typer, hvilka äro alldele desamma i afseende på dragen, endast med den skilnad att den ena framställer en mognad mans drag och den andra en ynglings, framställa en tredje förvarad på museum i Neapel och ursprungligen utgörande Dionysostypen. Sålunda finnes ett kristusideal efter Zeus, eit efter Apollo och ett efter Dionysos. I nästa föreläsning kommer att afhandlas det lidande Jesusidealet, kalladt det byzantinska. Allmänt möte. Det till i går kl. 3 o. m. utlysta mötet i Nya Exercishuset, för granskning af upprättadt förslag till stadgar för ifrågasatt ömsesidig brandföreiäkringsanstalt för fast och lös egendom i Göteborg och dess område, egde å utsatt tid rum, och ett stort antal deltagare i detsamma hade infunnit sig. Arbetaretöreningens ordf. prof. v. Schoultz öppnade mötet med der förklaring, att detsamma ej var särskildt afsedt för arbetareföreningen utan af allmän natur, hvadan han endast såsom ordförande för den inbjudande delen at deltagarne — arbetareföreningen — bade att helea dem välkomna samt uppmana till väljande at ordförande. Man röstade derefter allmänt på professorn sjelf, men då han förklarade sig förhindrad att vidare i mötet deltaga, valdes till ordf. lektor Biomstrand, som varit ordförande i den komite hvilken uppsatt det föreliggande förslaget till stadgar, samt till sekreterare tullvaktmäst. II. J. Svensson. På förslag af smeden Samuelsson beslöt mötet att först diskutera principerna för den tillämnade ömsesidiga brandförsäkringssöreningen. Hr A. Krook begärde först ordet, anseende det för sin skyldigbet att varna mot antagandet af den ömsesidighetsprincip som lagts till grund för förslaget, samt påpekade de faror som kunde uppstå af en dylik lokal förening, desto hellre som städernas allm. brandstodsbolag utgjorde ett varnande exempel i detta hänseende, fastän det omfattade hela landet; tal. betonade deremot fördelen af den reassuransprincip som af de enskilda bolagen följes och hvilken fordelar ansvarighetsbördan öfver hela verlden. Smeden F. Samuelsson uppträdde gent emot den förre talaren, sägande att denne väl yttrat sig om olägenheterna men ej om beqvämligheterna af en dylik anstalt som den ifrågavarande. Tal. påpekade den säkerhet mot större eldsvådor som den nya vatrenled ingen skänker och ansåg att om man skulle tänka det värsta om ett företag, skulle man ej kunna inlåta sig på någonting. Det är ingen skam att reda sig sjelf, menade tal., utan en heder. Vaktmäst. J. P. Carlsson och bleckslagaren C. J. Bergander instämde med den föregående talaren och ansägo ej risken så stor som hr Krook befarat. Hr Bergander ansåg att mordbrand, som här i Göteborg torde ha fåranledt de flesta eldsvädor, skulle bli mera sällsynta om ifrågavarande anstalt kommer till ständ och så många som möjligt blefve delegare i densamma, alldenstand den ene skulle kontrollera den andra. Ordföranden ansåg att hvad de tre sista talarne yttrat vore alldeles tillräckligt för att vederlägga den förste talarens betänkligheter och uttalade sin egen åsigt om att detta vore det tryggaste företag hvari man kunde inlåta sig, samt att en ömsesidig brandförsäkringsanstalt lyckats nästan öfverallt der den blifvit försökt. Bankoombudet hr C. M. Nyström fann i den erfarenhet han under en femtonärig handläggning af brandförsäkringsangelägenheter inhemtat en anledning till att uppträda, ehuru han ej hoppades att hans mening skulle göra sig gällande. Han ansåg att de förhoppningar man gjorde sig af en sådan brandtörsäkringsanstalt som den nu ifrågavarande slogo öfver mälet. Em dylik anstalt kunde säkerligen ej här bildas med samma utsigt till framgång som ue rande i Stockholm och Skåne, alldenstund ra konkurrensen är så stor. Tal. yttrade att bvarken Skandia eller Svea hade stor vinst af sin braudför ingsrörelse, eburu den drefs i jemförelsevis stor skala. Un vattenledning är åj heller, såsom en tal; påstått, något pålitligt skydd mot större eldsvador, derpå var den förfärliga eldsvådan i Drammen ett exempel. Sedan törutom ordf. några andra tal. härefter uppträdt, fortfarande förordande törslaget, var diskussionen afslutad, hvarefter på tramatälld fråga af ordt mötet godkände att försök bör göras till åstadkommande af en dyuk anstalt som den ifrågasatta. Sedan mötet likaledes godkänt förslaget till stadgarne, valdes en kom tå af sju personer att töranstalta om anteckning för dem som vilja ingå i den föreslagna anstalten. Innan föreningen skulle anse sig kunna träda i verksamhet och söka stadfästelse borde, enligt hvad mötet beslöt, minst 4 millioner rdr vara tecknade i anstalten för fast egendom och 1 million för lös. TIll ledamöter i komitån valdes hrr Andreas Jonsson, B. Petersson, d:r Ekman, Joh. Nilsson, orgelbyggaren Söderling, handl. A. J. Svensson och lektor Blomstrand. Till suppleanter valdes smeden F. Samuelsson, hleckslag. Bergander och tullvaktm. II. J. Svensson. På ordförandens hemställan beslöt mötet utfala sin tacksamhet till arbetareföreningens styrelse för det denna tagit saken om hand, en tacksamhetsyttring hvilken på uppmaning af en mötesledamot äfven kom komiten för utarbetandet af stadgarne till del. Derefter upplöstes mötet. Göteborgs Sjukhem, Såsom suppleerande den i vårt senaste Lördagsnummer intftt —. I A H LK I KR — J— — — KK — — AA nm AM AM — —5 — — Br ?WL-— AÖ,. -— RR A — AA AS—-—— AA — —-— —)— —