Vitus artiklar endast utgjorde en tillämpning. — Affären vid Buzenval var och förblef otörsvarlig, ty man vore icke general för att lyda folkets rop utan för att handla efter sina egna planer; han åberopar härom för öfrigt de förut afgifna eller uttaJade ömdömena; den strängaste domen deröfver var dock att man måste kapitulera åtta dagar senare. Det var blott 3000 döda, säger general Trochu; 3000 döda, det var således ingenting! Oh, sofven i trid, stackars fallna, men veten I hvarföre I blitvit uppoffrade? Det var för att bevisa Parisarne, att kapitulationen var nödvändig, Sådan är historien om Buzenval, berättad icke af general Trochu utan af autentika handlingar. — Etter några ytterligare betraktelser slutar Lachaud med att uppmana juryn att icke talla de anklagade till straff, derföre att de sagt sanningen; det är nödvändigt att juryn frikånner dew för att det icke må sägas att sjelfva rattvisan gått under i Frankrikes förfärliga skeppsbrott ! Sedan presidenten frågat de begge anklagade om de haue något att anföra till sitt försvar, hvilket de förklarade sig icke hafva, afslutade han förhandlingarne med en resume af hvad i målet förekommit. uppmanade jurymännen att bortse från den politiska betydelsen at målet samt utvecklade skilnaden mellan ansvaret för falska och försåtliga beskyllningar (diffamation) samt skymfliga utlåtelser (outrage). Juryn drog sig härefter undan för att öfverlägga General Trochu aflägsnade sig omedelbart. Inom församlingen gjorde sig den meningen allmännast gällande, att de anklagade skulle fällas men med förmildrande omständigheter. Hr Villemessant var som vanligt lugn och småleende, hr Vitu mycket blek. Juryn återkom först efter två timmars öfverläggning. Dess svar lydde: den nej på fråga om dissamation och delaktighet eri; ja på frågan om outrage och delaktighet deri; utan förmildrande omständigheter. I följd hvaraf hrr de Villemessant och Vitu dömdes hvardera till 1 månads fängelse och 3000 francs böter. rr ne —————LVL —J