Göteborgsposten – 9 april 1872, sida 2

val redigerade blad 101råder en sådan bitterhet emot kejsardömet, att det ej vill se annat än fel hos detsamma, och är derför väl ensidigt. Bland de många aktstycken och skritvelger, som blefvo under processen framdragna, har ett bref från kejsarinnan Eugenie till prinsessan Anna Murat, hvilket vid sista rättsmötet upplästes af generalprokurator Grandperret, väckt det största uppseendet i Paris. Bretvet vittnar åtminstone om, huru kejsarinnan sjelf bedömer Trochus beteende under händelserna d. 3:dje och 4:de September 1870. Det heter deri: Bästa Anna! Jag har nyligen i ÅJournal Officiel läst general Trochus tal. Jag vet icke, om harmen är nog stark att beherrska den motvilja, jag erfar vid tanken på denne man, som, sedan ban förrådt suveränen, nu söker att ifrån talarestolen vanära makan. I en fantastisk berättelse vågar han framställa mig som en äregirig varelse, färdig att förråda land och kejsare, och säger, att jag velat stryka ut hans namn under en proklamation, af skäl som generalen ensam kunnat finna i sitt bjerta, men hvilka, Gudi lof! aldrig fått plats i mitt... Ni, som vet, huru mycket jag beundrar kejsarens sjelfförnekelse, mod och orubbliga lugn gentemot det eländigaste förtal, tror ni, att jag skulle valt ett sådant ögonblick till att förneka honom? Det finnes ännu en annan anklagelse, som jag måste tillbakavisa. General Trochu har sagt, att regentskapet icke gjort något för Paris ifrån d. 17 Aug. till d. 4 Sept. Undersökningen skall, derom är jag öfvertygad, bevisa motsatsen. Det finnes en ära, som jag icke vill låta mig beröfvas, neml. den att blott ha haft den enda tanken, landets väl, för ögonen och att vid hvarje tillfälle ha underordnat den alla dynastiska frågor. Jag har deri endast följt kejsarens exempel; då han uppoffrade sig på valplatsen för att rädda 70,000 menniskolif, då han, utan att underhandla, drog sig tillbaka för att lemna regentskapet full handlingsfrihet, trodde han sig undertrycka det enda hinder, som ställde sig i vägen för freden, emedan konungen af Preussen förklarat, att det var kejsaren, som han bekämpade, icke Frankrike. Emellertid gör general Trochu i ötverensstämmelse med oppositionen en revolution, beröfvar Frankrike de europeiska makternas understöd, löser suveränerna och regeringarne trån de ingångna förpligtelserna och påbörjar den heroiska därskap, som blef orsaken till våra olyckor. Detta bref innehåller, såsom läsaren finner, en sträng dementi, som icke är utan vigt. Trochu ämnar offentliggöra en broschyr, i hvilken han skall redogöra för de händelser, som timat under hans guvernörskap i Paris. Denna broschyr skall, förutom de detaljer som Allov (hans advokat) och generalen sjelf meddelat inför domstolen, äfven innehålla upplysningar om striden vid Buzenval, af hvilka Trochu icke ville begagna sig under sin process. Den nya skriften skall icke så mycket ha framkallats af juryns dom som af Jules Favres nya bok Historie du gouvernement de la defense. För öfrigt meddelas från Frankrike följande notiser: Krigsministern har nedsatt en komits, som har i uppdrag att pröfva jernvägsfrågan från militärisk ståndpunkt, för att för framtiden undvika de oordningar, som visade sig redan vid krigets början. General Coffinisres de Nordeck har utnämnts till president för denna kommission. De tyska målarne, som annars bruka lemna c:a 2000 taflor om året till utställningarne i Paris, ha i år uteblifvit. Courbet, den bekante Kommunmedlemmen, har inlemnat taflor, hvilka dock tillbakavisats af utställniogs-komiten. Hvarför nämnes icke. Courbet har utstått sitt strafl, dermed bör ju samhället ha vunnit tillräcklig upprättelse. Ett at de äldsta kafken i Paris, Case Procope, hvilket på sin tid besöktes af Voltaire, Bousseau, Diderot och andra, och der Gambetta länge hade sitt hogqvarter, är nu stängdt. D. 4 d:s utdelade Jules Simoniide öfliga belöningarne till eleverna vid Sorbonne. Han yttrade sig i sitt tal på det kraftigaste för förbättrandet at undervisningsväsendet i Frankrike och förklarade, att den franska vetenskapen saknar verktyg för att bibehålla sig på den önskade höjden. Jag hyser, sade han, den önskan att kunna bevisa Frankrikes deputerade, att vi sakna verktyg, och jag vill, att detta bevis skall för somliga vara ett samvetsagg, för andra en uppeggelse. Alla de närvarande reste sig vid dessa ord för att protestera emot dem. som vilja bibehålla Frankrike i dess okunnighet. Ur budgetutskottets betänkande framgår, att det sista kriget kostat Frankrike i kontanta penningar 73 milliarder, hvarförutan det förlorat två provinser, hvilka i skatter afkasta ett nettobelopp af minst 60 millioner. Bonapartismen har f. n. 167 landsortstidningar i Frankrike till sitt förfogande. I Bordeaux ha vederbörande lagt beslag på en fotografi, föreställande grefven at Chambord på franska tronen. Thiers skall ha gått in på att uppskjuta dekreterandet af den lag, som belägger de utländska värdepapperen med en stämpelskatt, tills nationalförsamlingen åter sammanträder. En deputation af bankirer hade bedt honom derom. Ej blott alla soldater inom armån, utan äfven alla tjenstdugliga civila personer bland befolkningen i samtliga kustdistrikten skola öfvas i kanonservis. Batterier med de erforderliga kadrerna at otficerare och underofflcerare skola installeras i hvarje hutvudort i kustkantonerne i Frankrike, och de unga männen i kantonorna skola inöfvas i handteringen af desamma. Presten Juncqua i Bordeaux har vägrat efterkomma erkebiskopens betallning att atlägga sin presterliga drägt. Prelaten har på