Göteborgsposten – 9 april 1872, sida 1

Utan egare ). Af Edmund pates, förf. till Moderna Vagabonder m. fl. IV. Mr Pentweazle lemnade mrs Bradstock med raseri i hjertat och ett starkare beslut än någonsin att hämnas. Han hade trott att han skulle bli i stånd, om ej att locka ur henne hemligheten, så åtminstone att vinna någon ledning till de upplysningar han önskade erhålla, Han hade ej lyckats i sina förväntningar. Tvärtom hade qvinnan hållit fest vid sitt beslut att ej gifva honom några u:plysningor, och han återvände lika klok som han kommit. En källa till tröst fann den lille gentlemannen midt i sin förtret. Det hugg han gifvit hade tydligen träffat kännbart. Mrs Bradstock hade genom sitt förändrade sätt, sin blekhet och tydliga förlägenhet gifvit tillräckligt tillkänna att hon hade en anledning till att önska dölja källan till den särskilda inkomst hon en gång haft (ty mr Pentweazle trodde fullt och fast på sanningen af hennes uppgift att den upphört) och namnet på den person som skulle betala för hennes sons nppfostran. — Jag kan ej riktigt fundera ut, sade den lille mannen för sig sjelf medan han vid Gwynruthins station väntade på nergående tåget — jag kan ej riktigt fundera ut hvad hon menar med denna särskilda inkomst. Om den utbetslades till henne i form af ett underhåll, regelbundet på vissa tider, kan den endast ha upphört emedan — Men vänta! Af hvem kan den ha blifvit betald? Ej af ) Forts, fr, N:o 80.