höra den äkta kyrkan, eller ens någon kyrka, kan staten icke utan skriande inkonseqvens vidare inblanda sig i religiösa frågor och intressen... Tyskland vill sätta sig i spetsen för de protestantiska staterna och ultramontanismen begär, att Frankrike skall ställa sig i spetsen för de katolska nationerna (troligen i spetsen för Spanien och Mexico); men vår utrikespolitik har endast ett att göra, neml. att förklara att den blott vill i Europa representera den moderna statens princip, det vill säga den i afseende på trosbekännelserna likgiltiga staten. Det vore önskligt för Frankrikes egen skuld, om dessa sanningar äfven vederbörligen uppskattades af Thiers, som annars måste komma att alldeles isolera Frankrike i Europa. Thiers tyckes vilja alldeles föra Frankrike tretio å fyratio år tillbaka i tiden. Ej nöjd med försvårandet af det allmänna utbytet genom höjda tullara påläggande, har han äfven infört på nytt passystemet i hela dess stränghet. Engelsmännen klaga bittert öfver att de skola låta hos franska beskickningen i London visera sina pass och betala sina 10 fres, innan de få komma in i Frankrike. Pass i ångans och telegrafens dagar! Resande, som nyligen besökt Frankrikes norra sjöhamnar, försäkra, att den nya lagen om handelsfartyg redan börja bära frukt. I hamnarne ligger ett mindre antal fartyg än forut under tio år. Handelskamrarne ämna ock fästa regeringens uppmärksamhet på de hotande följderna häraf. Det beständiga utskott, som skall under nationalförsamlingens ferier stå vid regeringens sida, utgöres till största delen af medlemmar af högern och högra centern. Erkebiskopen af Bordeaux har befallt de nykatolska presterna Junqua och Mouls att aflägga sin andliga drägt. Denna befallning har bekräftats af en — poliskommissarie, hvilket visar, att de franska biskoparne kunna på laglig väg inskrida mot gammalkatolikerna. Deputeraden Pelletan föranstaltar en stor bankett till ära för den engelske republikanchefen sir Charles Dilke, som uppehåller gig i Paris. Inom hela Schweiz råder en mycket liflig rörelse med anledning af den till d. 12 Maj beramade folkomröstningen angående den reviderade förbundsförfattmngen. Man antager för sannolikt, att förslaget skall bli gilladt. Motståndarne mot detsamma, ultramontanerna, bade räknat på en splittring mellan de liberala och radikala och derpå byggt sina förhoppningar om förslagets fall. Dese sig dock gäckade häri genom det ömsesidiga närmandet mellan dessa båda partier, och ju mera folkomröstningen sålunda får en i viss grad ss .— CC konfessionel karakter, desto mera stiga utsigterna för författningens antagande. I England ha nu äfven jordbruksarbetarne börjat med strikes, såsom vi redan för någon tid sedan bebådat; och man motser med en naturlig oro och fruktan, hvad deraf skall följa. Striken är ännu inskränkt till grefskapen Lincoln, Warwick, Buckingham och Northampton, men kommer väl att sträcka sig ännu lärgre. Ett bondestånd saknas i England, der graderna äro: godsherre, förpaktare och daglönare. Daglönaren är genom omständigheternas tvång bunden vid sin torfva, han måste lefva på den aldra eländigaste lön, åldras förtidigt och slutar vanligen sina dagar i sjukdom och elände. I Leamington i Warvickshire har ett talrikt besökt möte hållits för upprättandet derstädes af en förening af jordbruksarbetare, i hvilken den bekante republikanen Auberon Herbert, Dilkes vän, förde ordet, förordande deras anslutning till arbetarne i städerna. I Edinburg ha de qvinliga läkarestudenterna rättsligt åtalat universitetets senat och kansler, dertör att de vägrat dem att taga doktorsexamen, fastän det är deras rätt som studenter. Endast i London finnas mer än 176,000 barn, hvilka alls icke åtnjuta någon undervisning. Ljussidan är deremot, att der älven 400,000 barn få ordentlig skolundervisning.