Göteborgsposten – 26 mars 1872, sida 1

19111THU MI, HYAITS HKUTCUDS BI MUULTUNVIA WW ö10 . L. Ovenstierna, vid kongl. tullverket. 2—— (Insändt). Riksdagen och Folkskolan. Tvenne förelag hafva innevarande riksdag blifvit väckta rörande folkskolan, hvilkas genomförande skulle lända densamma till ej ringa skada. De äro: borttagande af kyrkoherdes sjeltskrifvenhet såsom ordförande i skolrådet och öfverflyttandet af rättigheten att inlemna förslag vid folkskoleinspektörers tillsättande från domkapitlen till landstingen. Hvad den förra frågan beträffar, instämma samtliga folkskoleinspektörerna i deras berättelser deruti, att det har varit och är af väsendtlig förmån för folkskolan, att ordförandeplatsen i skolråden enligt lag tillkommer presterskapet. Ett sammanstämmande omdöme af de män, som närmast följa med sin uppmärksamhet folkskolans utveckling, bör väl ega någon betydenhet. Man säge ej, att inspektörerna, såsom varande prester, upptända rökvork för sig sjelfva. Af 49 inspektörer äro 26 icke prester. Den som känner förhållandet i landsbygden, vet, att om skolrådsordförandeplatsen genom val bland icke-prester skulle tillsättas, i de allra flesta fall ingen skicklig person dertill skulle kunna utses. I många kommuner finnes ingen ståndsperson, och allmogen eger i allmänhet ej ännu de insigter eller den törmåga att uppskatta skolans betydelse, som kan göra den qvalificerad att sättas i spetsen tör skolans angelägenheter. Om ock en och annan skulle kunna uppsökas, skulle den ega eller vilja egna tillräcklig tid för de många förbindelsers uppfyllande, som en dylik plats kräfver? Erfarenbeten ger svar på frågan. Blotta skolrådsledamotsbestyren, som upptaga ringa tid, betraktas af flertalot som en kommunalbörda, från hvilken de vanligen önska sig så snart som möjligt blifva befriade. Inspektörerna intyga, att skolorna af dem i allmänhet sällan besökas. Huru skulle förhållandet blifva, om de, såsom ordförande, skulle hafva ett ständigt öfvervakande af undarvisningens ordentliga skötande, gifva råda taomngar åt lärarne, närvara vid inskr nens ord 1 gar, hafva Omvårdnad om underhåll m. m.? När ordförandeplatsen tillkommer ett visst embete, kan en och samma person en läng:e tid hafva uppsigt öfver skolan. Skall den deremot genom val tillsättas, är stor fara, att en stark rörlighet skulle inträda, hvilket menligt inverkade på undervisningens jemna gäng Eno samvetsgrann pastor måste anse omvårdnaden om skolan vara, näst ordets förkunnande, sin vigtigaste pligt. Tryggt kan, utan fruktan för motsägelser, påstäs, att förnämsta sörtjensten tillkommer presterskapet för hvad i de tre sista decennierna blifvit vidgjordt till solkskolans utveckling i de enskilda kommunerna. Kan det då anses ha förverkat sin rätt till den förtroendeplats, som det hittells beklädt? Kunde den mödan öfverflyttas på skickligare händer, är ins. öfvertygad, att svenska presterskapet villigt afstår från det kall, i hvilket mången nitisk pastor haft svåra och långa strider att utkämpa emot liknöjdheten, okuunigbeten och egennyttan. Så länge kyrkoherde är ejelfskrifven ordförande, står han, äfven såsom sådan, under en närmare auktoritets uppsigt och kan för pligtförsummelser äfven i detta hänseende ställas till laga ansvar; huru skulle det gå med en pligtförgäten, bland lekmännen vald ordförande? Förnekas kan ej, att en och annan prest——— — ——ö— — fat lat