ifall du gjort det, skulle ha sagt något till mig derom; men jag har ej hört ett ord af henno ännu. — Nej, sir, svarade Frank. Jag har ännu ej sagt något, men jag har flera gånger sökt tillfälle dertill. Ellen har under sista dagarae varit ständigt upptagen af sina olika förberedelser för giftermålet, och jag sjelf har haft bref alt skrifva samt andra saker att uträtta, så att vi ej fått vara tillsammans så mycket Bom vanligt. — Det har jag äfven märkt och vill veta orsaken dertill, sade den gamle gentlemannen. Det är ej någon kold mellan er, hoppas jag? Ingen förminskning i den känsla som varit så varm hos er båda? — Nej, lofvad vare himlen? svarade Frank allvarligt. Ej ringaste skugga har trädt emellan oss! Men förhållandet har råkat vara sådant som jag nämnde för er. I afton skall jag dock helt säkert på ett eller annat sätt skaffa mig ett tillfälle. Ni vet att jag far till London i morgon, och jag tror det vara bäst att det sker dessförinnan, : — Jag håller fullkomligt med dig derom, sade den gamle gentlemannen, och är glad att höra dig ha kommit till detta beslut. Du reser väl till London för att uppgöra med mäklarne rörande den slutliga realisationen af den förmögenhet som du ärfde af den exentriske mannen der ute på guldfälten? — Ja, det är mitt ändamål med resan. — Nåväl, som jag redan förut sagt dig, jag ämnar ej blanda mig i dina pekuniera förhållanden eller de anordningar du kan finna dig föranlåten att göra med anledning af giftermålet. Men af önskan för ditt eget bästa råder jag till att vara försigtig, välja respektabla mäklare och följa deras råd obetingadt samt ej låta dig ledas af några slags fantasier som du kan få i hufrudet. Jag sir ger detta emedan jag minnes från fordna dagar att du var nägot spekulativ af dig, Frank, hvilket du visade då du kom ut till Australien derigenom att du förvandlade ditt ka