Göteborgsposten – 18 mars 1872, sida 2

Frän Utlandet. Vi ha förut nämnt, att i Sachsens hufvudstad Dresden pågår en rättegång mot de tyska socialisternas chefer, Bebel och Liebknecht. Under förhöret om dessa herrars antecedentia framkommo intressanta upplysningar om den senare. Han är född 1826, insattes i en latinskola och bevistade, sedan han blifvit student, olika universiteters föreläsningar öfver filologi, teologi och filosofi. Då han lemnade universitetet, beslöt han att bli litteratör och kom genom sina skrifter snart i kollision med polis och domstolar. Han deltog i upproret i Baden 1848 och blef häktad, men lyckades komma undan och begaf sig nu till Schweiz, der han ledde de kommunistiska arbetareföreningarne. På grund häraf utvisades han ur detta land, i det han hade valet mellan att begifva sig till Amerika eller till London. Han föredrog att fara till London och blef här medlem af den kommunistiska föreningen, om hvars tendens rättens ordf. upplyste, genom att uppläsa en vidlyftig berättelse från polisen i Giessen. Programmet var kort och godt detta, att proletariatet skulle ha herraväldet i staten. Ar 1850 uppstod split inom föreningen, och en särskild association bildades i Köln. I den kommunistiska processen i denna stad nämndes Liebknecht såsom en af hufvudmännen. Liebknecht sjelf sade, att läsningen af S:t Simons skrifter gjort honom till socialist och kommunist. Han afgaf en utförlig skildring af sin verksamhet i Schweiz och at de planer, som han i söning med den politiske diktaren Herwegh uppgjort om att upprätta en tysk republik. Han hade då likasom nu varit republikan, och som sådan skulle han dö. År 1862, sedan den nya Wran börjat, bade han begifvit sig till Berlin, der Brass antagit honom till medarbetare i Nordd. Allg. Zeit,, som då var i allt organ för de republikanska principerna, och han lemnade Brass först, då denne sålde sig till Bismarck. Efter Lasalles död hade han städse varit utsatt för chikaner, dertör att han ej ville gå in på reaktionens planer om, att han skulle tillintetgöra det liberala partiet genom att förfäkta de radikalaste åsigter i Nordd. allg. Zeit. Ätven här stöter man på en märklig förbindelse mellan Bismarck och socialisterna, hvars afslöjande skall en gång bilda ett af de intressantaste kapitlen i våra dagars historia. I samband med socialismen må nämnas, itt arbetsinställelserna i Tyskland, och isynnerhet i Berlin, borja återigen antaga en hoande karakter och synas skola bli af ännu törre dimensioner än förut. a mm mA PP 0O0OV00 — — AA —