Göteborgsposten – 14 mars 1872, sida 2

sann sig belåten. Från Utlandet. Flere af de fransmän, som togo verksam del i stiftandet af Internationale, men senare bröto med föreningen på grund af dess kommunistiska och antinationala riktning, hafva afgifvit förklaringar inför det utskott, som nedsattes af nationalförsamlingen för att afgifva en berättelse om revolutionen den 18 Mars, Bland dem var äfven Tolain, som påstod, att kommunismen räknar vida färre anhängare bland arbetarne i Frankrike, än i andra länder. Alla de engelska arbetarne äro kommunister, tillade ban, Åoch af de tyska arbetarne äro nästar alla det. Endast bland arbetarne i Sydtyskland, i Wien och den tyska delen af Osterrike öfver hufvud har jag funnit individualistiska arbetare, såsom man nästan skulle kunna kalla dem, fastän uttrycket innehåller en förnärmelse, emedan det förnekar solidariteten. IIela Nordtyskland är kommunistiskt, Schweiz äfvenledes, och om Belgien gäller detsamma. Detta härleder sig af det sätt, hvarpå egendomen är organiserad, at jordbruket, af industrien, af befolkningens minskning på landet och oräkneliga andra orsaker. En annan af Internationales stiftare är Fribourg, som uttryckte sig inför samma komit sålunda: Det starkast hotade landet, om man ingenting gör för att ändra de förhållanden, som ÄInternationale? bar att tacka för sin tillvaro, är Tyskland. Detta land skall fortast bli uppslukadt af Internationale. Efter Tyskland skall ordningen komma till Belgien och derpå till England. I kunnen sjelfva döma härom af hvad jag här skall meddela. Tyskland bearbetas f. n. i en oerhörd grad af Internationale, och det för de våldsammaste, mest despotiska principer, som föreningen hyllar; ty de finnasrepresenterade i den tysk-ryska afdelningen. I Tyskland skall man komma att upplefva alla tänkbara ytterligheter, helt lugnt och med matematisk konseqvens utförda. Det skall der ej komma att gå till så som här, hvarest man satte eld på husen, men bar sig dervid så illa åt; j kunnen vara förvissade om, att tyskarne skola förstå sin sak bättre. Det är i Tyskland, som Internationale f. v. har största makten, i Tyskland och Belgien. Det var som bekant under Kommunen ofta tal om allvarliga förvecklingar mellan jakobinerna och socialisterna eller medlemmarne af Internationale. Fribourg bekräftado riktigheten häraf och. yttrade bl. a. med afseende på det språk, på hvilket Raoul Rigault, Delescluze och deras vänner uttalade sig om föreningen: De sade, att vi voro polisspioner, skurkar, som förtjente att bli ibjälslagna, och vi skildes åt under ömsesidiga hotelser med orden: Tagen er i akt, det parti, som blir det starkaste, vill göra sig af med det andra! Om arbetarnes revolutionära uppfostran i Paris sade Håligon: Det finnes ett stort antal yrken, i hvilka man begagnar barn, och de uppfostras i de rysansvärdaste grundsatser. De ha icke tid att gå i skola. Man anställer dem i en verkstad, då de äro 8 år gamla. Jag, som lärt på tillverkning af tapeter, var vid tio års ålder sysselsatt med att taga papperet ur ramarne. Jag hörde arbetarne ständigt tala om ewöterna åren 1834 och 1835 och om barrikaden å Rue S:t Merry, och vi sade till hvarandra: Skola vi då aldrig mera bygga barrikader! Februari kom och derefter Junidagarne. Barnen höra under sin uppväxt revolutionerna lofprisas som de berömligaste gerningar. Jag vill här anföra, hur det förhåller sig med arbetarne i det fack, till hvilket jag hör. Der finnas pojkar, som ej kunna räkna, de penningar, de få i aflöning. De läsa inga tidningar, men uppstår någon orolighet på gatan, så löpa de genast ditut. Då de en gång höra på ett offentligt möte, att nu skall hela deras ställning förändras, så tro de derpå. De ha icke allenast ej den aflägsnaste föreställning om ekonomiens principer, utan man måste äfven lära dem att skilja emellan mitt och ditt. Dylika och flera afslöjanden af de sociala förhållandena i Frankrike äro vigtiga, emedan de äfven beröra tillståndet i andra länder och städse mana oss att aldrig förgäta, att i samhällets lägre lager krafter röra sig och arbeta, hvilka måste för det helas framtid och bästa tillgodoses och öfvervakas. I detta såsom andra fall kan dock endast det andliga ljuset gifva helsa och lycka. j D. 28 Februari förevar i Petersburg en ganska egendomlig process i anledning af de upproriska proklamationer, som en viss Goutscharow, en ännu mycket ung man och tek