Göteborgsposten – 12 mars 1872, sida 1

Utan egare . Af Edmund Yates, förf. till Moderna Vagabonder m. fl. — Jag är alldeles säker på att jag såg ett ljus, sade en röst, som den lille mannen genast igenkände såsom tillhörande mr MPherson, linieinspektören; men hvad tusan kunde det ha varit? — Ett rå kanske, sade hans följeslagare maskinisten, som var från Cornwall och i hög grad vidskeplig, liksom hans landsmän i allmänhet. — Jag tror snarare att det var någon tjufskytt. Det skulle ej förundra mig om det fördes in några harar och rapphöns på torget i Truro i morgon. Jag skall gå ut i tid och höra efter, ty är det någon tjufskytt som bjuder ut sådana, kan man få dem för godt pris. Framåt, nu! Det är hårdt att behöfva försaka sin säng för sådana här inspektionsresor, huru angelägna direktörerna än äro derom. Med ett nytt pipande rörde sig lokomotivet sakta framåt. — Det der har tagit tjugo minuters arbetstid ifrån oss, sade mr Pentweazle, som i samma ögonblick han blef förvissad om att kusten var klar började tända lyktan — am nm LI 7542