Göteborgsposten – 11 mars 1872, sida 2

Frän Utlandet. En republikpresident med en del af sin fristats skatt på fickan efterlyses för närvarande i pressen. Och denne president är ingen mindre än samme man, som för ett par år sedan lät kungöra, att han skulle frigöra och höja hela det afrikanska negerslägtet genom utvidgningen af den republik, Liberia, för hvilken han stod i spetsen. Staten Liberia grundades först för att tjena som ett nytt hem för frigifna slafvar, hvilka ville lemna Förenta Staterna. Efter den amerikanska republikens president Monroe fick dess hufvudstad Monrovia sitt namn. Den första kolonien derstädes af frigifna slafvar slog sig ned der i början af detta årbundrade; den republikanska författningen fastställdes år 1847. Innan den europeiska kontinentens folk under februarioch marsdagarne år 1848 ännu rest sig för att afskaka de godtyckliga herradömena, egde således denna koloni af svarta en republikansk regeringsform. Bildning, handel och näringar ha sedan snart 25 år gjort stora framsteg. Liberia var en kulturens oas midt i det afrikanska barbariet. De färgade stammarne i trakten indrogos visserligen långsamt, men synbart inom bildningsarbetets krets. Men hr Roye, den siste presidenten, tyckes likväl ha fått smak för vissa europeiska förebilder. Den författningsenliga embetstiden af två år var för honom ej tillräcklig; han försökte ett statsstreck och förhindrade verkligen under någon tid ett nytt vals anställande. Slutligen reste sig likväl. befolkningen för att skyddå den hotade republiken, angrep presidenten och ställde honom inför rätta. Anklagelsen gick ut derpå, att han begått författningsstridiga handlingar, tyranniserat folket, hotat fristaten, skadat landets välstånd, utropat sig olagligt till president för fyra år, med väpnad makt sökt skydda sitt edsbrott, på despotiskt sätt upphäft de verkställande, lagstiftande och dömande myndigheternas befogenhet, utan tillåtelse upptagit ett lån för staten och gjort inbrott hos de domstolar, som ville lägga hand på honom. Då skeppet Loanda d. 11 Febraari kastade ankar utanför Monrovia, hade Liberias svarta borgare redan återvändt till den rena republikanska förtattningen; domstolen hade redan fält dom öfver sin trolöse president, men han sjelf hade på ett ännu oförklarligt sätt rymt från sina vaktare. Beväpnade skaror drogo i alla riktningar genom staden, för att söka upptäcka hans spår. Man befarade; att ban flyktat ombord på en till Madeira eller England destinerad ångare. Roye hade för någon tid sedan uppehållit sig personligen i England för att upptaga ett lån, och kort derefter hördes en af Roye nyutnämnd generalkonsul i London vid en bankett utala den förhoppningen, att republiken Liberia måtte bli förvandlad till ett åtarkt rike — det vill säga till ett rike med Roye som konung. Planen misslyckades likväl, Roye är nu flyktig och den republikanska författningen består ännu i Liberia; men partiandan bar likväl brutit in der, och Roye efterlemnar ett ej ringa antal monarkister, hvilkas sträfvanden naturligtvis skola bidraga till att förringa republikens styrka. Inom Österlandets kristna verld, för så vidt det gäller den s. k. grekiskt rättrogna kyrkan, spelar den byzantmska grekismen samma roll som Rom i det katolska Vester