Göteborgsposten – 11 mars 1872, sida 1

— — AD — 3Å— 12 ve rareplatser behöfdes vid Carolinska institutet, i fall de teoretiska examina äfven der finge afläggas. Ej heller kunde han gifva hr R. rätt i hans yttrande, att när de andra fakulteterna kunde nöja sig med 2 läroverk, borde äfven den medicinska kunna det. Det kunde gå an att vid en föreläsning meddela undervisning lika väl åt 150 som åt 50 lärjungar, men vid den demonstrativa undervisningen, såsom på anatomisalen eller i det kemiska laboratoriet, skulle det större antalet af lärjungar nödvändigt göra, att hvar och en af dem finge så mycket mindre del af den samma. Der blefve undervisningen in ensivare och bättre, om lärjungarne vore färre. Då man sagt, att den teoretiska undervisningen vid Carolinska institutet skulle vara icke blott obehöflig utan skadlig och att densamma skulle förfalla till slentrian, ville han erinra om det ärofulla sätt, hvarpå det hittills fyllt sitt uppdrag, om mannen Berzelius, Mosander, Retzius, och då det hittills icke förfallit i slentrian, kunde han ej inse, hvarför det skulle göra det, sedan den teoretiska undervisningen blifvit ditflyttad. Tvärtom borde det blifva bättre genom den ömsesidiga täflan. Ej heller kunde han inse, huru någon fara deraf skulle kunna uppstå för universiteten, ty icke kunde väl det större eller mindre antalet af medicine studerande skada de öfriga fakulteterna. Ej heller trodde han, att den medicinska fakulteten derför skulle upphöra, men om ock så ginge, vore det väl icke sagdt, att ett universitet ovilkorligen skall bestå af fyra fakulteter. Det finnes universitet med 3, andra med 5 fakulteter. Visserligen äro fakulteterna i viss mån förbundna med hvarandra, men icke kan den medicinska fakulteten vara beroende af vetenskaper, som ej med medicinen stå i ringaste samband. Den teoretiska undervisningens öfrerlemnande till Carolinska institutet med vilkor att utbryta 3 eller flere lärare för att bilda ett särskildt, för de tre läroverken gemensamt kollegium, ansåg han ej medföra det ringaste gagn, utan vara förestafvadt af den skråmessiga åsigten, att de tre läroverken borde ställas alldeles i bredd med hvarandra. För öfrigt hade man gifvit för stora dimensioner åt hela denna fråga, som blott gällde att aflåta en skrifvelse med begäran, att Carolinska institutet skulle få examinera äfven i de teoretiskt-medicinska ämnena. Deri behöfde man hvarken inblanda universiteten eller något annat. En underlig tillstallning vore det ock att med betydliga kostnader upprätta en läroanstalt och sedan genom restriktiva åtgärder hindra den från att göra allt gagn den kunde. Bäst vore, att de finge täfla med hvarandra för att hvar och en uträtta det mesta möjliga, hvadan han yrkade bifall till utskottets förslag. — Utskottets förslag förordades vidare af hrr Hierta, Dufva och Sjöberg. Hr Ribbing uppträde för att beriktiga åtskilliga missuppfattningar af hans yttranden. Han hade ej sagt, att Carolinska institutet skulle förfalla, utan att dess lärjungar, som ej finge tillfälle att mäta sin bildning med studerande i andra riktningar, lätt kunde förfalla till ensidighet. Vidare hade han sagt, att de studerande skulle gå från universitetet till det fullständiga läroverket och att den medicinska fakulteten deraf skulle sprängas. Vidare, och det vidhöll han, att lärarne vid Carolinska institutet voro så upptagna af den praktiska undervisningen, att det skulle behöfvas nya lärarekrafter för de grundläggande diciplinerna. Han ville derföre fortfarande, att universiteten skulle hafva den teoretiska och Carolinska institutet den praktiska delen af undervisningen. Dermed vunnes fullständighet i denna och undvekes nya anslag, hvadan han yrkade bifall till sin motion. — Mot förslaget uppträdoe vidare hrr Leijer, Rundgren, Agardh och Per Nilsson i Espö, af hvilken den förstnämnde föreslog ett tillägg till utskottets hemställan, afseende att bereda rum för det af hr statsrådet Wennerberg förordade vilkor. Efter slutad öfverlå gning voterades först derom, huruvida detta förslag eller yrkandet å afslag skulle göras till kontraproposition, hvarvid det sistnämnda dertill antogs med 131 röster mot 21. Härefter godkändes utskottets hemställan med med 123 röster mot 27. — I enlighet med utskottets hemställan afslogs derefter hr Ribbings motion om anhållan nos K. M:t att taga i förnyad ompröfning, huru den medicinska undervisningen må ordnas till lämplig motsvarighet mot sitt ändamål. Hr Westerdal väckte slutligen motion om reglerande af fattigvårdsförhållandena mellan Sverige och Norge i afseende å svenskar, som i sistnämnda land uppehållit sig.