Göteborgsposten – 8 mars 1872, sida 3

Den stora tvistesrågan som ännu är oafgiord mellan England och Amerika har, såsom helt naturligt är, snart sagdt öfverallt gifvit anledning till åtskilliga jemförelser mellan de båda makternas ömsesidiga styrka och beräkningar öfver sådana förhållanden som skulle kunna draga öfvervigten åt ena eller andra sidan, i händelse frågan ej kan på fredlig väg afgöras. Så innehåller en i Konstantinopel utkommande tidning ett bref från amiralen Hobart Pascha, (född engelsman), hvari denre försöker ådagalägga huru orätt personer ha i den åsigten att, i händelse af ett dylikt krig, Amerika skulle ha alla fördelarne på sin sida. För det första, säger han, måste. krigsförklaringen komma från Amerika, och inom tre veckor efter en sådan förklaring skulle hvarje hamn i Amerika vara tillspärrad af den engelska blockadeqvadronen. Amerika har ingen sjögående flotta med undantag af några mindre träskepp, hvilka användas i ändamål att visa dess flagga i utlandet. Det har monitorer till sina hamnars försvar, och utan tvifvel skulle det med dem och de nyligen uppfunna torpedos göra de engelska blockadflottorna mycken förtret; men så länge kriget med England varade. skulle ej den amerikanska flaggan bli synlig i öppna hafvet på något krigsskepp. Hvad vidare beträffar förhållandet med kapare, hvilka Amerika bibehåller rättigheten till att använda i händelse af krig, så är det svårt att inge hvarifrån de skulle komma — förutsatt att hamnarne i Amerika bli spärrade — såvida de ej utrustades i utländska hamnar, i hvilket fall den nation i hvars hamn de utrustades skulle utsätta sig för Alabama-fordringar från England. Men under antagande likväl att Amerika lyckas utrusta ett antal kapare för att skada den engelska handeln, så bör det ihågkommas att kaperi i närvarande tid på intet sätt kan jemföras med hvad det var innan ångan blef införd. Då kunde den låga, snabbseglande skonaren, bevärad med en lång kanon, genom sin öfverlägsenhet i segling lägga sig långsides med den rikt lastade ostindiefararen och göra den till ett lätt byte. Nu då den handlande under krigstid skulle sända sina varor med snabbgående ångare, och kapareångare, som alltid måste kryssa under full ånga, ofta jaga fartyg som till sist skulle visa sig vara neu trala, utbärda stormbyar o. s. v. samt derigenom föröda kol utan ändamål, skulle ofta bli i behof af denna nödvändighetsartikel och hvarifrån skulle den förskaffa sig densamma? Internationel lag förbjuder fartyg som bära krigförande makts flagga att intaga kol i neutrala hamnar, utom under högst speciella omständigheter, och att gå tillbaka till de amerikanska blockerade hamnarne skulle aldrig kunna komma i fråga. Det har påståtts att Englands handel skulle bli förlamad — medgifves; men huru skulle det gå med den amerikanska marknaden för Amerikas egna produkter? England skulle ha verlden öppen för sig; Amerika skulle bli alldeles utestängdt. Men man säger att Canada skulle vara Englands svaga punkt, Äfven i afseende på den frågan råder mycken missuppfattning. Canada är tätt befolkadt af den mest lojala befolkning, som hatar tanken på amerikanskt öfverherrskap. Den amerikanska armen är för närvarande hållen på mycket låg fot, och erfarenheten har visat huru svårt det är att göra en arm af råa rekryter duglig till krigstjenst utom gränserna. Sådana äro Hobart Paschas tankar om Amerikas utsigter, i händelse vobehagligheten af ett krig skulle inträffa mellan Åjordens mest upplysta nationer (). — ——