Göteborgsposten – 8 mars 1872, sida 1

ders åtgöranden i frågan samt innehållet af det utlätande, den år 1857 för frågans behandling nedsatta komite afgifvit. I detta utlåtande hade tvenne förslag blifvit afgitna. Enligt det ena, vid hvilket utskottet sjelft fästat största afseende, borde ifrågavarande undervisning koncentreras uti ett enda i hutvudstaden förlagdt läroverk. Det andra eller det så kallade interimstörslaget afsåg att ställa de olika medicinska läroverken i harmoni med hvarandra genom att öfverlåta till hvar och en af dem företrädesvis den ena eller andra grenen af undervisningen, den praktiska åt Karolinska institutet och den teoretiska åt universiteten. Detta förslag hade legat till grund för den mycket klandrade stadgan af år 1861. Beträffande talarens egen ställning till frågan hade han efter moget öfvervägande kommit till den öfvertygelsen, att tiden nu ändtligen voro inne att låta full rättvisa vederfaras institutet och göra detsamma likställigt både i afseende å rättigheter och skyldigheter. Emellertid vore det då nödvändigt, att universitetens fakulteter befriades från det dem år 1801 pålagda bandet att icke få begagna hufvudstadens kliniker. — Hr Ribbing, som derefter fick ordet, yrkade afslag å ifrågavarande skrifvelseförslag på grund hufvudsakligen deraf, att Karolinska institutet, i händelse det skulle blifva likställigt med fakulteterna krätde ökade lärarekrafter tör den praktiska undervisningen samt ännu större för den teoretiska och ätvensom, på grund deraf att den praktiska teoretiska undervisningen, rätt förstådda, ej blott kunna skiljas utan äfven böra det, enär deras förening kan anses skadlig. — Den siste at de i Onsdags uppträdande talare var hr Leijer. Som nemligen 11 talare anmält sig att afgifva yttranden och kl. redan var slagen 12 beslöt kammaren att till nästa sammanträde uppskjuta behandlingen af föreliggande fråga. Hr Leijers yttrande utgjordes hufvudsakligen af en kritik ötver utskottets motivering, hvilken han punkt för punkt upptog till besvarande. Han slutade sitt långa anförande med yrkande af bifall till ett af honom formuleradt skrifvelseförslag deri den åsigten uttrycktes, att frågan måtte tagas i förnyadt öfvervägande. Utskottens verksamhet. Konstitutionsutskottets memorial angående fullbordad granskning af de i statsrådet förda protokoll utdelades i Onsdags bland riksdagens ledamöter. Utskottet har, såsom redan nämnts, ansett anledning icke hafva förekommit att mot någon ledamot af statsrådet tillämpa S 106 regeringstormen; hvaremot utskottet funnit sig böra, enl. 107 reg.-f., hos riksdagen anmäla konungens rådgifvares d. 9 Nov. 1871 beslutade åtgärd att nedsätta den älder, hvaröfver ingen får till rekryt antagas, till 25 år. Emot detta beslut hafva hrr Munk af Rosenschöld, von Ehrenheim, Dickson, Rydin och frih. Tersmeden samt hrr Faxe, von Gegerfelt, Hallenborg, Bergstedt, Odelberg, de fem förra utan, de fem senare på angifna skäl, reserverat sig. Följande trenne ledamöter åter hafva ansett, att jemväl följande regeringsåtgärder bort, såsom icke egnade att befrämja rikets sannskyldiga nytta, hos riksdagen anmälas: Hr Ehrenborg har nemligen ansett såsom en sådan åtgärd K. M:ts beslut att med afslag på anförda besvär fastställa Stockholms stadsfullmäktiges beslut att ikläda staden ansvar för betalning under högst 40 år på det amorteringslån af högst 5 mill. rdr, som Stockholm-Westerås-Bergslagens jernvägsaktiebolag ämnade mot räntebärande obligationer upptaga för byggande af jernväg från norra stambanan till. Westerås och Köping samt till Norbergs jernväg. — Hr Per Nilsson åter har ansett sig böra tillkännagifva, att han icke bidragit till det medelst votering af konstitutionsutskottets pluralitet tillvågabragta beslut, hvarigenom blifvit utan grundlagsenlig anmärkning lemnad regeringsåtgärden att under sistlidet år sammankalla urtima riksdag; — och har slutligen hr Sven Nilsson i berörda syfte velat anmäla det regeringsbeslut, som haft till följd utfärdandet af k. kungörelsen d. 9 Nov. 1871 angående hvad iakttagas bör för bildande af kapital att för indelta armens manskap vid dess afgång ur krigstjensten vara att tillgå. Sammansatta bevillningsoch lagutskottet har afstyrkt bifall till hr Åke Anderssons motioner om ändringar dels i bevillningsförordningen, dels i 8 57 k. förordn. om kommunalstyrelse å landet, afseende att prest, som uppbär inkomster från flere kommuner inom samma pastorat, skall påföras bevillning och erlägga kommunalafgifter inom hvarje särskild kommun.