Göteborgsposten – 7 mars 1872, sida 2

jag vill ej ens draga mig tillbaka då; jag skall försöka sörja för att han erhåller en anständig utkomst i lifvet. — Ni är mer än god, sir — mer än vanligt god och ädelmodig — ja, i sanning; isynnerhet då jag betänker att jag ej har det ringaste anspråk på er, och det ej finnes någon anledning hvarföre ni behöfver visa mig en sådan ynnest. Men snart skall ni få egna gossar, sir, och då torde ni ej vilja vara besvärad af min George. — Hvad som än må hända, mrs Bradstock sado Frank, så är det föga att befara att jag skall försumma något löfte som jag ksn gifva er med afscende på er son, Det skall bli en liten öfverenskommelse mellan miss Vynne och mig, och hon skall sörja för att jag ej bryter den. — Det skulle hon visst göra, sir, om det behöfdes; men jag tviflar ej på er för ett enda ögonblick. — Nå väl då, låtom oss anse saken såsom afgjord. — Jag kan aldrig tillräckligt tacka er, sir; men både George och jag skola göra vårt bästa för att förtjena er godhet. — Tala ej vidare om den saken, mrs Bradstock, sade Frank ; jag skall resa till London om ett par dagar och då skall jag fråga efter hvilka skolor som kunna passa för våra planer. Farväl med er nu.