Göteborgsposten – 5 mars 1872, sida 1

AQ AT VE ÖLäauganuCc ucrtoimn, att talmannens tal inför tronen vid riksdagens börjande och afslutande måtte före deras bållande inför kammaren uppläsas, för att, om så finnes nödigt kunna justeras. Ä ö Riksdags-kaleidoskopXIV. 7 D. 2 Maro. Odm ni icke misstycker det, så förbigår jag åtskilliga riksdagsärenden af mindre vigt, hvilka i Onsdags behandlades, några mera omständligt och tidsödande än de förtjenade — t. ex. det huruvida en af en motionär i Andra kammaren påyrkad, men af det tillfälliga utskottet afstyrkt påminnelseskrifvelse skulle aflåtas till K. M:t om framläggande af förslaget till vattenrättens ordnande, i anledning hvaraf under diskussionen derom i kammaren upplystes af statsrådet frih. Alströmer, att ifrågavarande lagförslag var under behandling, hvilket dock icke hindrade kammaren att besluta en sådan skrifvelse, hvartill likvisst fordras äfven Första kammarens medverkan, hvilken torde uteblifva; — och likaledes det lika kuriösa förslaget om utarbetande under offentlig kontroll af en slags författningskodex, hvartill utan tvifvel en ny eller förstärkt lagbyrå skulle erfordras — såvida icke arbetet kunde utbjudas på entrepenad, en åtgärd som dock, besynnerligt nog, af ingen framhölls. Deremot anser jag af vida större intresse alt fästa er uppmärksamhet på behandlingen af den obestridligt vigtiga frågan om ekonomiska kartearbetets öfverflyttning till och förening med topografiska kårens arbeten, en fråga rörande hvilken ofantligt mycket både skrifvits och ordats intill dess ändtligen båda kamrarne blefvo vid 1870 års riksdag eniga om att till K. M:t öfverlemna huruvida de topografiska, ekooomiska och geologiska kartearbetena kunde ställas i samband och gemensamt ordnas. I anledning deraf har ock regeringen d. 15 December sistlidet år förordnat om det ekonomiska karteverkets ställande under styrelse och ledning af chefen för topografiska kåren, Men denna åtgärd — denna reform, hvartill representationen sjelf tagit initiativet — var icke väl besluten förr än mycket buller anställdes i ett litet läger der man gerna såg att det ekonomiska karteverket helst med sin egen styresman och sina kartografer måtte tillsvidare få sitta i orubbadt bo, hvadan ock stora ansträngningar gjorts för att åtminstone vinna uppskof med det ofvan omnämnda regeringsbeslutets verkställighet. Uppskofsifrarne hade till och med lyckats få de båda största hufvudstadstidningarne på sin sida; i en af dessa angafs detsamma såsom rent af olyckligt, och i den andra, som för ett par år sedan ganska fullständigt hade visat huru otillförlitliga de utgifna ekonomiska kartorna äro, hade dessa ett par dagar före frågans förekomst hos riksdagen erhållit de amplaste loford. Nå ja, sådana inadvertenser äro ursäktliga, emedan det är omöjligt att minnas allt hvad i en tidning förekommit. Uppskofemännen fingo i Nyköpings-representanten, förste landtmätaren Helander, ett godt stöd. Han motionerade derföre en anhällan hos K. M:t om uppskof, enär den nya anordningen icke är önskvärd, enär icke någon synnerlig vinst (skulle) uppkomma af karteverkens förening, förutsatt att man eljest ordnar allt såsom sig bör; och bland andra åtgärder som hr Helander föreslog jemte, naturligtvis, det ekonomiska kartearbetets icke-förenande med det topografiska förr än i en mycket aflägsen framtid, förekommer äfven den, att till det ekonomiska karteverket skall användas hufvudsakligen landtmätare. I Första kammaren hade uppskofsmännen lyckats vinna några förespråkare; den beslutade föreningen af de begge karteverkens bearbetning under en chef vore ej lämplig, sade man, enär om, såsom K. M:t föreslagit, topografiska kåren skall uppgå i generalstaben, den bör sysselsätta sig med kartritning för speciella militäriska ändamål. Detekonomiska karteverket lofordades ock. Men då, och i anledning af hvad som för öfrigt blifvit anfördt mot föreningen, upplyste civilministern bland annat huru otillförlitliga de ekonomiska kartorna voro, enär t. ex. vid triangelmätningarne grofva misstag blilvit gjorda, hvilket dock så till vida varit, om icke ursäktligt, likvisst förklarligt, som de anställda kartograterna ej egde den vetenskapliga bildning som för detta arbete erfordrades, och om än topografiska kåh åsvnen af densamma förarsalkada I hasta fr