1867 ärs riksdag höjda tullen på socker och kaffe, i hvilken senare åsigt hr Storckenfelt äfven förenae sig. De sista talarne, som yttrade sig i frågan, voro grefvarne H. Hamilton och C. G. Mörner, hvilka båda förordade utskottets hemställan. Den sistnämnde omnämnde hvad som under senaste åren blifvit gjordt för att förbättra arbetarnes ställning och den förstnämnde ingick i bemötande af flere af de af hr Weern framställda yttranden. Att skyddsafgiften hade blifvit införd tillsammans med flere skatter, som sedan blifvit afskaffade, betingade ingalunda nu dess borttagande. Den utgick från början med 1 rår banko för man och 24 skilling banko för qvinna, hvilken summa då var vida större än nu; deraf det då uppkomna missnöjet. Sedan hade den blifvit minskad till hälften och först på sista tiden obetydligt höjd. Tal. framhöll äfven, i likhet med grefve Mörner, att hvad som blifvit gjordt till förbättrande af farbetarnes ställning; man hade borttagit tullen på säd, salt och andra lifsförnödenheter, hufvudsakligen till hans nytta, m. m. Hvad som nu dock i främsta rummet vore frågan om, vore, huruvida den finansiela ställningen tillåte den ifrågavarande skattenedsättningen. Öfverskottet för 1873 vore beräknadt till 3,000,000 rdr och de extra utgifterna till 8,000,000 rår, hvarmed skulle skilnaden betäckas? Jo uteslutande af öfverskottet från föregående gynsamma år. Bättre vore derför, i händelse en skattenedsättning ansågs böra ske, att, såsom föregående falare föreslagit, nedsätta förhöjda betungande tullafgifter. Vid härefter anställd votering antogs utskottets hemställan med 77 röster mot 17 som afgåfvos för K. M:ts proposition. Diskussionen om anslagen under Sjette Hufvudtiteln upptog uteslutande Andra Kammarens sammanträde, hvilket ej afslutades förrän efter klockan 12 på natten, då den sista punkten af statsutskottets betänkande angående anslagen till civildepartementet afgjordes. Sedan frågorna om anslag till, det ekonomiska karteverket och Slöjdskolan i Stockholm efter längre debatt blifvit afgjorda i enlighet med utskottets utlåtanden, öfvergick Kammaren till behandling af Utgiftsstaten för statens jernvägstrafik. Denna bestämdes af Andra Kammaren i enlighet med utskottets förslag till 5,184.000 rdr dock under vilkor, att det för utvidgningen af Malmö station behöfliga utrymmet inom Malmö hamns område kostnadsfritt till staten afträdes, medan i annat fall anslaget nedsättes med det för nämnda arbete beräknade belopp, eller 100,000 rdr rmt. Beslutet, hvilket förordades af hrr Key, gretve Posse, Jöns Pehrsson och Hörnfeldt, fattades med 119 röster emot 31, hvilka afgåfvos för bifall till K. M:ts proposition, till hvilkens försvar statsrådet Bergström uppträdde hufvudsakligen på den grund, att en betänklig stegring inträdt i priset på räls, spik ech stenkol och att tvenne nya bandelar under nästa år komme att öppnas. Motsidans skäl voro: den beslutade förhöjningen i tredje klassens passagerareafgift och den ökade erfarenhet, som i afseende å jernvägstrafiken vunnits. Som Kamrarne i denna fråga stannat i olika beslut, kommer densamma att afgöras genom gemensam votering.