sterna med framgång bearbeta armån och att en del regementen, deribland det 54:da linieregementet, redan vunnits för den kejserliga saken. Om ett öfverrumplingsförsök skulle göras mot församlingen, är det icke antagligt, att detsamma kommer att stöta på något synnerligt motstånd från den borgerliga befolkningen. Under den förbittrade stämning, som råder bland kommunisterna, är det tillochmed icke omöjligt, att många af dem taga parti för en militärisk öfverrumpling, emedan de tro en sådan vara det enda medlet att göra slut på Versaillerförsamlingens för dem så förhatliga herravälde. På demonstrationer för kejsardömet fattas det icke. D. 18 egde en sådan rum utanför hertigens af Aumale palats, hvarest gafs diner och stor emottagning. Grupper, som samlats derutanför ropade: Ned med Aumale! Lefve kejsaren! Polisen måste ivskrida och företaga håktningar. Om regeringens farhågor vittnar följande uttryck i dess officiela blad Bien Public4: -Deu bonapariiska propagandan är denna stund mycket verksam. Detta partis ledare visa en allt större djerfhet. IHvartill kommer regeringens af oss i går omnämnda, mot bonapartismen riktade förslag. En korresp. från Paris till Neue freie Presse yttrar i denna sak: Bonaparte må i morgon draga in i Elysse, ingen skall göra honom platsen stridig, emedan ingen skall törundra sig öfver, att han tagit platsen; många skola till och med finna en hemlig njutning i tanken på den omdömesskärpa, hvarmed de förutsett och förutsagt olyckan. Ryktena om en bonapartisk öfverrumpling ökas med hvarje dag; man talar om ett manifest från kejsaren i form af ett bref till Rouber; man profeterar, att Napoleon skall landstiga i Frankrike d. 1 Mars, som är årsdagen för Napoleon I:stes återkomst från ön Elba. Om än dessa rykten äro i och för sig grundlösa, så äro de lkväl oroande derför, att de tros af den stora massan, kolporteras med utomordentlig fl.t såsom intressanta och pikanta nyheter och förbereda sinnena på kejsardömets äterkomst,