kickan i lång ton i det hon allvarligt blickado up ansigto — alt äfven om Frank ej kunde förvärfva någon förmögenhet skulle vi ändock få gifta oss. Du minns ju det, onkel? — Jag minns det, mitt barn, sade mr Womersiey, och jag sviker aldrig mitt ord. JIII. Ehuru mr Womersley mottagit nyheten om Frank Scorriers olycka med ett sådant lugn och lofvat sin nigce att denna olycka ej skulle utgöra något hinder för deras framtida förening, får man ej föreställa sig att den gamle gentlemannen var på något sätt belåten med den nyhet som blifvit honom meddelad. Han hade aldrig glömt sitt sista samtal med Frank pä hotellet i Gravesend, under hvilket samtal den unge mennen uttalat sig på ett sätt som just ej vittnade fördelaktigt om hans åejgter rörande medlen. för vionande af en betryggad ställning, och han eriorade sig flera andra tillfällen då Frank knotat öfver att behöfva beträda en bana, på hvilken ej rikedom hastigt kunde. vinnas, och uttryckt sin önskan att våga de penningar som blifvit räddade åt honom på något företag, i hvilket han antingen skulle förlora alltsammans eller viona en stor summa på en gång. Det var nu tydligt nog nog att de anlag för vågade epekulationer som han då lade i dagen blifvit honom öfvermåktiga, och det värsta som hans vänner befarat för