detta afseende föga uppmuntrande. Lederna och underofficerskårerna äro visserligen temligen homogena, då 85 procent af dem utgöras af ryssar och endast 15 procent af utlänningar, af hvilka 2 procent äro tyskar; men bland otficerarne äro endast 58 procent ryssar och 42 utlänningar, af hvilka 24 äro tyskar; af stabsofficerarne äro 15 procent ryssar och 85 procent utlänningar, af hvilka 58 utgöras af tyskar; bland generalerna äro 18 procent ryssar och 82 utlänningar, af hvilka 74 äro tyskar. I Academie des Inscriptions i Paris gjordes häromdagen meddelande om en upptäckt, hvilken är af stort vetenskapligt intresse. Det första ekumeniska mötet, hvilket hölls i Nicea år 325 och onekligen lemnat efter sig de djupaste spåren inom kyrkan, är likväl för oss mindre bekant, än alla de andra. Dess aktstycken ha icke blifvit bevarade; dess öfverläggningsprotokoll ha gått förlorade; af dess dekreter öfver dogmen ega vi blott en kort sammanfattning, symbolum; af dess canones öfver den kyrkliga disciplinen ega vi blott ett tjogtal artiklar, ringa qvarlefvor af ett ofantligt verk, ty alla andra materialier derifrån äro på goda grunder misstänkta såsom falska; af dess sentenser öfver moralen eger man alls intet, utom en torr analys upptecknad efter minnet af Gelasius i femte seklet, hvilken i sin ungdom egt en fullständig samling af aktstyckena från ekumeniska mötet i Nicea; han talar derom med stor beundran och entusiasm. Hr Eugene Råvillout, en ung fransk lärd, som egnat sig åt studiet af koptiska språket, befann sig i September månad sislidet år i Turin. Bland museets koptiska papyrusrullar fann han en samling blad med uteln: Heliga Konciliets Acta. Vissa, såväl historiska som paleografiska och silologiska kännemärken angifva att detta dokument förskrifver sig från senare hälften at fjerde seklet. Det hade, enligt en på detsamma gjord anteckning, gifvits som gåfva till Jobannis Döparens Kloster. Råvillout aade således funnit ett med det berömda kyrkomötet nästan samtidigt litterärt monument, hvilket undgått arianernas bämnd och förstörelse, samt innehöll en del at Niceamötets sentenser om moralen. Den at Revillout tunna texten bildar tortsättning till ett blad, som i början af detta sekel påträffades at Zoega i Vaticanens manuskriptsamlingar och utgör början tll det fragment, som nu funnits bevaradt genom papyrusrullarne i Turin. Ett af de länder, der ÅInternationale vunnit genom de social-demokratiska arbetarne den största utbredningen, är Spanien. Här räknar nemligen Internationale, i närvarande stund närmare 100,000 medlemmar. Grundandet af socialdemokratiska arbetareföreningar började i Spanien redan år 1866, neml. i Barcelona, det spanska Manchester, i hvars talrika fabriker arbeta 8 till 9000 fransmän, hyilka äro emottagligare för de komunistiska lärorna än spanjorerna, hvilka å ena sidan icke behöfva mycket för att lefva och å andra sidan högligen sakna den bildning som är nödig, för att man skall kunna intressera sig för vidt omfattande politiska och sociala frågor. Gynnad genom revolutionen, hvilken bragte allt i vacklande år 1868, och försvårade ett kraftigt handhatvande af lagarne, utbredde sig rörelsen derifrån först till Bilbao, derefter till Valencia, Sevilla och Madrid, der det äfvenledes finnes en fabriksarbetarebefolkning, och i Spanien der f. n. finnes några och nituo dylika föreningar, hvilka tölja mer eller mindre de anvisningar, som gifvas dem från Valencia, rörelsens medelpunkt, der bomullsväfvarena redan försökt sig med etrikes. Tillochmed på Majorka och äfven på Canariska Öarna har internationales trosbekännelse funnit anhängare och föranledt möten af arbetareföreningar, hvilka svärja vid dess sana. Detta evangelium meddelas dem genom det i Madrid utkommande bladet La Solidaridad, hvilket kan anses för Londoner generalrådets Moniteur, och genom de barceloniska klubbarnes ännu mera utbredda organ ÅLa Råpublica social, hvilket bär det behagliga mottot: Abajo al asistente! (nel med det bestående). Etter hvad vi förut nämnt, sysselsätter sig spanska regeringen sedan någon tid mycket allvarligt med denna fara, ehuru de närvarande, vacklande förhållandena i Spanien ger föga anledning att lita på någon tillräcklig kraftutveckling af regeringen. Från Tyskland skritves, att den furstliga regeringen i Lippe Detmold uttalat den önskan, att en preussisk embetsman måtte öfvertaga ledningen af dervarande angelägenheter. De tyska redarne ha hittills, såsom ersättning för lidna förluster under sista kriget, erhållit en summa af inalles 3,016,000 thlr, hvaraf 900,000 thlr komma på redare i Preussen och 775,000 på sådana i Hamburg. Återstoden fördelas på Mecklonburg, Oldenburg och Liibeck. mm a Åh a ———— — -——— — ———ä— no — — ÅÄäöÖöÖhD i — — iiM-—8n8nn8nn8ndnlnnu8ns.vnwnnöö umpmsJcc On — 6 — nOU ..