regeringen skall skynda att anställa sändebud vel, SL Hnaäu )014 25 SAJIUIR Ull oM Klanuctvärd nepotism, i det ban anställt sina slagtingar och gunsdingar samt dessas gunstlingar i finansdepartementet. Så har en 73:årig lättsinnig kusin till honom, som aldrig tillhört finansväsendet, befattningen såsom skatteutkräfvare i Paris. Allt vapen som Rouher helt säkert icke skall underlåta att begagna for att hafda åt kejsardömets frihandelspolitik dess aktade och rättvist prisade ställning. Hvad Frankrikes finansställmng vidare augår, så är det bekant, att budgetutskottet vill ersätta den af Pouyer-Quertier föreslagna skatten på råämnen med en dylik på handelstransaktioner. På grund at töreslåendet af denna senare skatt råder stor uppståndelse i Rouen, Amiens och Marseille. Handelskammaren på sistnämnda plats vill i stället, att man skall öka den direkta beskattningen, Regeringen har emottagit mycket vigtiga underrattelser från några prefekter i landsorten, angående den propaganda som Internationale nu satt i gäng i landtdistrikten. Sektioner bildas i dessa aistrikter, korrespondenter utses, och de inskriltna medlemmarne erhälla kort, hvilka sätta dem i ständ att, då de resa i Frankrike eller utomlands, erhålla skydd och hjelp af föreningsmedlemmar på de platser, der de kunna befiona sig. Det anses nu för högst sannolikt att representanterna för de europeiska makterna skola kunna träffa en öfverenskommelse om att för sina regeringar föreslå verksamma allmänna åtgärder mot Internationales stämplingar. Utrikesministern de Råmusat har bekräftat fö ÅKomitön till det franska områdets befrielse, att regeringen icke kan officielt förena Big med subskriptionsrörelsen, derför att, om ock de tre milliarderna betalas före Maj månad 1874, tyskarne skulle anse denna betalning i förväg angifva tankar på hämnd och kunna hålla dessa departementer besatta ända till den i fördraget ötverenskomna tidens utgång. Seineprefekten Låon Say har omsider efter ett långt samtal med Thiers gått in på att taga sin afskedsansökan tillbaka. Budgetutskottet, som redan är mycket upptaget, har vägrat att underkasta frågan om en allmän subskription någon granskning. Emile Ollivier har vägrat att inställa sig för den kommission, som har att granska forhållandena före d. 4 September. Jag inställer mig icke inför denna kommission, har han sagt, derför att den kejserliga regeringen, som förklarat kriget, först och främst egde rätt dertill och för det andra fick denna förklaring sanktionerad af samma lagstiftande törsamling, som allena ännu är berättigad att afgora, huruvida detta krig förts väl eller illa. Då den nuvarande nationalförsamlingen förklarade kejsaren afsatt, beröfvade hon sig äfven rättigheten att sitta till doms ötver den sista regeringens förhållanden. Kortligen, jag är endast ausvarig intör den lagstiftande forsamlingen. Pressen börjar allt bestämdare fordra, att hos konungen at Italien, om man icke vill objelpligt bryta med detta land och låta sig dragas i släptäg af ultramontanerna. Frankrike har, sager Journal des Dåbats, ett sändebud hos påtven, Italien uppreser ingen prot:st deremot, men det poliuska Frankrike måse äfven ovilkorligen vara representeradt på Qvirinalen. Det är då billigt. I Preusen synes man befara, att den nya skoluppsigtslagen, hvilken blitvit, efter hvad vi i går nämnde, antagen af dep. kammaren, skall komma att röna ett ytterst hättgt motstånd i Herrehuset ock kanske der äfven förkastas. Så skritver en tysk tidning om situationen i detta hänseende. Nu bryter stormen lös! I Herrehuset skönjas redan blixtar; i nästa vecka skall det kanske åska och åskan slå ned. Herrehusets behagliga temperatur!, i hvilken krigsministern Roon brukade värna sig under konflikten med deputerade kammaren, denna herrliga tid, då hrr Kleist-Retzow, Senfft Pelsach, grefve Brihbl o. s. v. brukade skocka sig kring gretve Bismarck, när han talade, är förbi alltsedan 1866 och har sedan det tyska kejsardömets upprättande lemnat rum för en stämning, som blifvit bittrare med hvarje dag och nu vill gitva sig luft i en ny explosion. I Rom pågår för tillfället, lika som en gång i Upsala under kung Gösta I, en offentlig disputation i religionsfrågor mellan de protestantiska pastorerna Scarlett och Ribett samt de katolska abbåerna Fabiani och Ceppola. Dessa disputationer äro föremål för det lifligaste intresse, och man gillar allmänt den hofsamma ton, hvari de hittills hållits. En romersk tidning meddelar följande synbarligen pålitliga underrättelser om det sätt, hvarpå påfven brukar tillbringa sina dagar. När det icke är audiensdag, samtalar päfven med Antonelli om politiska och derpå med kardinalvikarien Patrizi om kyrkliga angelägerheter. Pius gitver mycket gerna audienser, omgifven af sin pompösa hotstat, i hvilken den öfvervägande färgen är rödt, under det han sjelf ensam bär hvitt. Efter audiensen beger påfven sig ned i trädgårdarne och promenerar till kl. 2, med tvenne gardister framför sig, en af sina hofmästare bredvid sig och följd af tvenne geheime kammarberrar i spansk medeltidsdrägt. Etter messan läser påfven de för honom reserverade bref