Göteborgsposten – 2 februari 1872, sida 1

Utan egare . Af Edmund Yates, förf. till Moderna Vagabonder m. f. — Med Jason? — Ja, det är namnet på fartyget. Ni skall finna att alltsammans är sannt. Hon skall afsegla denna vecka, tror jag att hon skref. Ni kan fråga efter henne på Jason — Martha Bradstock är hennes namn. Ni skall finna att jag ej ljuger för er nu. Ett ljus gick upp för Frank Scorrier. Martha Bradstock var namnet på den qvinna som sutit på fördäcket och gråtit, till hvilken Ellen talat så vänligt och för hvars räkning hon tagit hans tjenstvillighet under den blifvande resan i anspråk. — Nåväl, hvad rör allt detta mig? frågade han otåligt. — Jo, svarade mannen, om ni sätter mig i tillfälle att komma undan nu, skall jag efter en tid resa efter till det land der min hustru är. Hon tycker ännu om mig fastän jag varit en dålig man, och hon skulle bli utom sig af glädje om hon funne att jag vore fri och skulle föra ett hederligt lif. — FEfter hvad ni nyss sagt mig om er vana att be) Forts. fr. N:o 26.