Göteborgsposten – 1 februari 1872, sida 4

stader: a a Sveriges Rikes lag, till etterlefnad etadfästad år 1736, tillika med Sstraff-Lagen, utfärdad år 1864, äfvensom anmärkningar och tillägg, innehållande de allmänna lagen närmast tillhörande författningar och stadganden, hvilka utkommit intill den 15 November 1871; jemte Bihang och Register. Af N. W. LUNDEQUIST, tolfte upplagan, häftad 4 Rdr, bunden 4 Rdr 50 öre, halffr. band 5 Rdr. Uti en recension i Upsala-Posten yttras: Den i bokhandeln nyligen utkomna edition at Sveriges Rikes Lag, som hufvudsakligen efter den af N. W. Lundequist ursprungligen begagnade plan, af vice häradshöfdingen J. W. Schlyter redigerats, synes vara förtjent af större och allmännare uppmärksamhet än den, endast en vanlig bokhandelsanmälan förmår ädraga densamma. Utgifvaren, som, om vi icke misstaga oss, redigerat jemväl den närmast föregående upplagan af denna lagbok, och som i förordet till densamma förklarat sig hufvudsakligen hafva gjort afseende på dess brukbarhet i det praktiska lifvet, har i denna upplaga än vidare tullföljt sitt syftemål genom införande dels å lämpliga ställen i sjelfva lagboken dels i bihanget af ytterligare åtskilliga författningar, som i det praktiska lifvet ej sällan behöfva rädfrågas, men som man hittills nödgats uppleta antingen i Svensk Författnings-Samling eller i en eller annan större lagsamling, hvarförutan tydliga hänvisningar lemnats till en mängd författningar, hvilkas åberopande i allmänhet mindre ofta ifrågakommer eller som ansetts alltför vidlyftiga att in extenso intagas, äfvensom många på senare tiden gifna prejudikater i hvarjehanda tvifvelaktiga, men ofta förekommande fall blifvit här antecknade. Genom ett sådant sammanförande i en jemförelsevis mindre volym af de allra flesta i allmänna lifvet ifrågakommande, nu gällande lagstadganden, hvarigenom denna upplaga också blifvit icke mindre än tio ark drygare än dess närmaste föregångare, bör denna lagedition vara af största nytta såväl för alla, hvilka i ena eller andra afseendet ega rättigbeter att bevaka eller skyldigheter att fullgöra, som äfven för de dömande, förvaltande och verkställande myndigheter och tjenstemän, hvilka hafva att pröfva och