Göteborgsposten – 26 januari 1872, sida 3

bestämda reglor för bildandet af den kejserliga milisen, först och främst för att ställa den under skydd af den internationella lagen, och vidare för erhållande af ett ordentligt system att följa då styrkan skall samlas samt derjemte för att få en rättvis sördelning af de bördor som den skall medföra. Under kriget 1870-71 iakttogo de tyska trupperna alla krigets lagar med hänseende till de reguliera franska trupperna och mobilgardet, men francstireurs och nationalgardister som ej buro uniform behandlade de alldeles som de behagade, sedan de på förhand tillkännagifvit att de ansågo dem som vanliga röfvare. Många af de brott mot krigslagarne som föröfvades af tyskarne skulle ej ba egt rum, om bildandet och beväpnandet af frivilliga och nationalgardister blifvit i tid förberedda, och om deras uniformers utseende blifvit bekantgjordt. Hvad den nya österrikiska militärorganisationen beträffar, skall landtstormen utgöras uteslutande af frivilliga; men den skall ställas under krigslagarne, hufvudsakligen i ändamål attför densamma erhålla skydd af den internationella iagen. I afseende på det förfaringssätt som kommer att följas vid den kejserliga milisens samlande, påpekar tidningen att erfarenheten visar nödvändigheten af att uppgöra ett bestämdt reglemente för detta ändamål. År 1855 företogs med stor energi bildandet af en dylik styrka, men som densammas organisering ej var på förhand bestämd, inträfsado ganska stora missförhållanden i afseende på de antal, hvilkas utskrifvande i de olika distrikterna blifvit beordradt, hvarjemte otaliga missförstånd uppkommo rörande det reglemente som först i sista ögonblicket blifvit uppgjordt, och ett långt dröjsmål förorsakades deraf att man skulle förse manskapet med vapen ... Det ändamål hvarför milisen skall kallas under vapen bör äfven tagas i betraktande. I reglementena för 1812 och 1855 angifves detta i mycket obestämda ordalag, utan något tydligt tillkännagifvande rörande sättet för dess användande. År 1812 utfärdades ett allmänt uppbåd af milisen, men det verkställdes endast i sexton provinser. Nilisens divisioner (druschiny) användes till olikartade ändawål, allt etter deras militära duglighet under krigets gång. Några användes endast till att taga upp de sårade och eskortera transporter och bagagevagnar; de bättre beväpnade och exercerade divisionerna stridde tappert på öppna fättet och användes vid skärmytslingar, under det de allra bäst organiserade skickades utom gränserna, biträdde armän med Polens besättande och belägrande af de tyska fästningarne samt marscherade slutligen med till Paris: Ett liknande förhållande egde rum 1855. Det året var uppbådet äfven allmänt, men det verkställdes endast i18 provinser. Divisionerna spredos omkring på Krim, i Polen och Ostersjöprovinserna samt användes till all slags tjenstgöring. Efter den nya armsorganisationens införande kan detta ej längre bli händelsen. En fullständig och talrik reserv skall nu bildas, hvilken sannolikt kommer att bli tillräcklig för att lemna den reguliera armn all ersorderlig hjelp under krigstid. Militärkomitän anser derföre att den kejserliga milisens skyldigheter skola i regeln vara inskränkta till att ersätta reservtrupperna i tjenstgöringen inom landet och deltaga i alla operationer af armns eftertrupper såsom kommunikationernag betrogoanga tnanartar.