Familjen Lovel). Roman af M. E. Braddon, förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl. — Jag gaf detta smycke till min svägerska, Bessie Lovel. Jag önskade gifva henne något, stackars menniska; åt Austin hade jag gifvit alla mina penningar. Jag hade erhållit så många gåfvor af er, Daniel — mr Granger erfor en helt underlig känsla då han så plötsligt fick åter höra sitt kristningsnamn uttalas — att jag tyckte det ej betyda så mycket om jag skildes från en af dem. Det uppstod åter en paus. De voro nu mycket nära villan. Det förekom mr Granger som om han aldrig mera skulle få något tillfälle att tala med sin hustru, om han läte detta gå sig ur händerna. — Clarissa, sade han allvarligt, om jag kunde glömma allt som hände i Paris och utestänga det från mina tankar liksom om det aldrig varit, skulle äfven ni kunna glömma det? — Af allt mitt hjerta, svarade: hon. — Då, min älskade, skola vi börja ånyo — vi skola börja ett nytt lif, Clarissa! Sålunda kommo de hem försonade, och då mr Lovel blickade upp från sin. bok, märkte han att hvad han förutsett hade inträffat. Hans politik hade visat sig lika lycklig som klok. Inom mindre än tre månader hade Daniel Grenger gifvit med sig. Sådan var följden af mr Grangers flyktiga besök hos sin son. ) Forts. fr. N:o 18.