Göteborgsposten – 24 januari 1872, sida 1

Det var ej i något afseende hvad man kallar ett godt parti. Mr Tillotts årliga inkomst var sjutiofem pund förutom femtio pund som han erhöll från sin bror, hvilken, såsom mr Tillott rodnande medgaf, var i handel. Det mesta hans bästa vänner kunde säga om honom var att han var en mycket värdig ung man. Han var ingen vältalare, hade svårt för att uttrycka sig och kunde sällan uttala den kortaste mening utan att misstaga sig på någon preposition. Och dock hade han vunnit miss Granger — detta stora pris i äktenskapsmarknaden som mången rask Yorkshireman varit angelägen att vinna. Han hade smickrat henne, med slafvisk dyrkan hade han följt hennes steg och tillfredsställt hennes nycker, beundrande, lofordande och efterapande alla hennes handlingar och ord, alltid framhållande henne som ett mönster i afseende på qvinnliga dygder. Fem gånger hade miss Granger gifvit honom afslag, vid några tillfällen till och med föraktligt, i det hon låtit honom förstå att det var ett stort svalg mellan deras ömsesidiga sociala ställning, och att ehuru hon i andlig bemärkelse var hans syster, innehade hon i verldslig mening en långt mera upphöjd ståndpunkt än den hvarpå han befann sig. Mr Tillott sväljde hvarje förödmjukelse med ett ödmjukt sinne, som ej var fritt från beräkningens surdeg och hjelpte honom att bära motgångarne, tills slutligen den ståtliga Sophia förargad på fadern, hätsk mot styfmodern och missbelåten med hela verlden, nådigt mottog den ihärdige tillbedjarens hyllning. Han åtminstone var henne trogen, han åtminstone uppskattade hennes fullkomlighet. De raska landtjunkarne som skulle ha gifvit henne hus och jord hade aldrig nedlåtit sig till att smickra hennes svagheter, hade visat sig grymt likgiltiga för hennes beskrifningar öfver sina skolor och mönsterbarn, hade till och med antydt att de hyste medlidande för de barn som voro underkastade ett så strängt välde. Tillott ensam kunde sympatisera med henne, tåligt vandra ur hus och i hus under den kalla julveckan med knyten innehållande klä