Deal. SV. vind, jemn kullje. Mulet. Ur dagens krönika. Ett monsteretablissement. Finnes det väl, noga räknadt, någonting om är mera intressant och mera undervisanle än att resa? -Resor bilda säger ordsprået och ordspråket har rätt. Men, gu nås, det ir nu en gång så ställdt här i verlden, att nan ej kan få, hvad man vill och derföre får mången, som skulle vilja flyga verlden omcring, sitta helt stilla och beskedligt på sin kammare, en nyttans och arbetets klafbundne räl, en slitens oaflätligt spinnande Phalena nori, som dock aldrig här i tiden får bryta prosans stenhårda puppa, ej derute i sol och ljus, i naturens och konstens tempelgårdar tår utveckla sina Psychevingar. Lyckligtvis finnes det dock äfven för honom ett sätt att kunna resa att få se främmande länder, studera andra folk, blicka in i lappens kåta lika väl som i Mediceernas palats. Det är en resa, som ej beböfser kosta mycket och dar hela roseafgiften erlägges på Å Seog, en resa der man hvarken kan genera andra eller af andra generas, en resa der besvärligt Reisetöi och ohöfliga jernbanekonduktorer iu—eNi gissar lätt, att vi mena det slags resor, som ske på fantasiens vingar, då vi få fatt i en god resebeskrifvare, som ej tröttnar oss med lärda glosor eller med minutiösa detaljer, afskrifna ur den eller den Guiden utan en författare, som skänker oss de intryck han sjelf erfarit och vid hvars arm, vi så att säga, under hela färden förtroligt stödja oss, förlitande oss på, att vår cicerone ej blott eger hutvud utan äfven hjerta, att hans språk ej är jargonens, utan bildningens. En sådan angenäm reskamrat är Robert Watt, angenämare och mera vidtberest än de flesta, ett slags personifierad Fra alle Lande. För närvarande vistas han, som bekant, i Amerika och skrifver derifrån verkligt intressanta reseintryck till sin tidning Dagens Nyheder. Gerna skulle vi successive ha velat meddela samtliga dessa lifliga och med mästerhand utkastade skizzer af natur och folklif i den verld, som visserligen kallas den nya, men som redan är långt mera bevandrad både i ondt och godt än den gamla. Då denna vår önskan dock omöjligen kunnat realiseras, ha vi måst inskränka oss till att vid några tillfällen, under olika rubriker meddelat utdrag af hr Watts bref, deribland, som ni utan tvitvel erinrar er, hans målande skildring at branden i Chicago. Senast har Watt besökt Newyork och det är en skizz derifrån, hvarmed vi i dag vilja uppvakta vära läsare. Här i Nevyork, utropar han, antager allting omätliga dimensioner. En affärsman börjar med två tomma händer och slutar som millionär; en jernbanedirektör kommer plötsligt i besittning af så vidsträckt jordområde som ett litet konungarike i Europa; en enda skeppsegare blir egare af en fletta, som, hvad storleken angår, i gamla tider kunde ha bjudit de största sjömakter spetsen, Gör en konstnär lycka, evingor han sig hastigt från vindskupan till. marmorpalatset; vill en privatman öfva välgörenhet bortskänker han på en gång några millioner eller utdelar årligen så stora summor, att ingen furste med bästa vilja skulle kunna göra det efter; vill en embetsman bedraga kniper kan ur stadskassan en bagatell af 40 millioner på ett par år; har publiken kommit i tvist om ett par skådespelares resp. talanger, som då striden gällde Macready och Edwin Forrest, måste borgargardet rycka ut och några tjog menniskor skjutas ihjäl; vill en politiker peta undan en annan valkandidat måste 30,000 irländare på en gång supas dödfulla; har en prest kommit i ropet måste tusentals personer hvarje Söndag med oförrättadt ärende gå bort från hans örversyllda kyrka af brist på plats; har en tidning vunnit spridning, tar hon dagligen in i annonser lika mycket som värdet af en mindre landtegendom eller -en solid stadsegendom— och så vidare i det oändliga. Ett af Newyorks märkligaste underverk är Steroarts manufakturhandel och modemaga sin. För några decennier sedan kom den nu varande millionären och penningfursten son en fattig, irländsk skollärare till Amerika. Har kg Lt -— a 74 ör 12—