Göteborgsposten – 10 januari 1872, sida 2

Största svårigheten vore att få barnet ut ur huset. Efter en lång öfverläggning hade de omsider kommit öfverens om det sätt hvarpå försöket skulle utföras. Det mörknade mellan klockan fem och sex, och då skulle Jane gå in i barnkammaren och helt oskyldigt taga gossen med sig för att låta honom leka en halftimma inne i moderns toilettrum. — Lyckligtvis var det vanligt att Clarissa när hon var hemma vid denna tid på dagen hade honom hos sig. En mindre trappa för betjeningen ledde från korridoren ner i undra våningen, och utför denna trappa hoppades de kunna passera obemärkta med barnet insvept i en schal. Jane Target hade förut smugit sig ut och hyrt en droska som skulle vänta på dem i en gränd ett litet stycke från huset. Klockan sju lemnade ett tåg Paris, hvilket skulle föra dem till Amiens, der de skulle hvila öfver natten för att påföljande morgon fortsätta resan till Briissel. Sedan de väl hunnit dit, måste de på ett eller annat sätt försöka att finna Austin Lovel. På några planer för framtiden — huru hon skulle lefva skild från sin man och trotsande honom — tänkte Clarissa ej. Barnet upptog uteslutande hennes tankar; att få behålla det för sig sjelf ver hennes enda mål för närvarande. Det var först sedan Jane uppmanade henne dertill som hon företog sig att öfverräkna sina tillgångar. Hon egde knappt några reda penningar — en fempundsnot och en hand full silfvermynt utgjorde hela hennes rikedom. Hon hade gifvit sin bror hvarje skilling som hon kunde undvara. Visserligen hade hon sina juveler — juveler som voro värda tre eller fyra tysen pund. Men hon biäfvade tillbaka för tanken att röra vid dessa. Under det hon satt med börsen i hand öfverräknande sitt silfver och oförmögen att till fullo uppskatta svårigheterna af sin belägenhet, inträdde till hennes stora glädje den trogna Jane. — Jag har tagit tjugofem pund med mig, besparingen