Göteborgsposten – 9 januari 1872, sida 3

Ivarjehanda. Britiska väldet i Indien. Den berömde engelske generalen lord Napier af Magdala har i en d. 14 November 1870 daterad framställning, hvilken nyligen utkommit af trycket jemte andra uppsatser tillhörande en brefvexling rörande de indiska förhållandena, uttalat sig om dessa på ett sätt som ingalunda bådar godt för det engelska väldet i Indien. Det synes mig-, säger den ädle lorden, att vi aldrig egt befolkningens tillgifvenhet i så ringa grad som nu. Minnet af våra välgerningar mot folket i de delar af Indien, hvilka vi befriade från förtryck och regeringsmissbruk, har försvunnit med den tidens generation, och den som nu lefver tänker endast på sitt närvarande tvång och de förpligtelser som äro densamma pålagda, hvarjemte de mer upplysta och ärelystna bland densamma eftertrakta en större andel af inflytelserika och inbringande platser än de nu ega. Den mahomedanska rörelsen visar, ehuru dess sträfvanden och afsigter ej blifvit fullkomligt bragta i dagen, en långt större utsträckning än vi hittills ha antagit-. Lord Napier omnämner derefter den åsigt som hyses af politici i Madras, att förr eller senare England skall få rycka i fält till förmån för eller emot Nizam, samt påpekar Sindias och Nepauls militära styrka. Itrots af våra tulltjenstemäns vaksamhet, tillägger han, Funna vi vara säkra på att en betydande införsel af goda vapen finner sin väg in i landet, och att i en blifrande strid de inhemska regeringarnes soldater skola befinnas ha fått del af den nyare tidens förbättringar i medlen för krigförandet. Öm en yttre fiende skulle visa sig vid våra gränser, skall det ej inom vårt eget område saknas sådana som äro färdiga att draga fördel deraf för att låta ett länge närdt groll utbryta. Väderleksprofetia för år 1872. Den bekante väderleksspåmannen L. ...z på Gotland har äfven för nu ingångna året uttalat några förutsägelser i afseende på väderleken, hvilka offentliggöras af Dag. Nyh. och äro af följande lydelse: Nittonårsberäkningen visar: vintern i början ostadig, men sedan temligen kall; vären i förra och störra delen kall, snöig och regnig, med många frostnätter, men i senare och mindre delen varm och torr; sommaren mycket varm och torr, utom i slutet; hösten kylig och regnig med stundom dimma och rimfrost, samt vid dess slut snö och slädföre, som fortfara under julen; gröduns och fiskets afkastning medelmåttig. Vintergatan visar: jemn och kall vinter, den der räcker långt ut på våren; snöblomningen (snojglungu) mycket snö; svinmjelten hufvudsakligen jemnt kall vinter, något sträng i Januari, lindrig i medlet af Februari, strängast i medlet af Mars och mild emot annalkandet af våren; Märtens gås ostadig vinter, dock kallast i Mars månad och slutande med snöig vår. Bondpraktikan förespår: vintern något ostadig, dock mera kall än blid; våren i början kylig med blåst och väta, men i slutet varm och torr ; sommaren för det mesta varm och torr; hösten i början torr, men sedan kylig med ofta regn och snöslask; sädesgrödan öfver medelmåttan, men höet klent och fisket någorlunda bra. Dittmars väderlekslära förespår: temligen sträng vinter, hvilken dock slutar blid; ombytlig vår, varm sommar: kylig och ruskig höst. Herschels tabell förespår deremot kall vinter med dels vackert -väder samt dels snö och storm; föga vacker, men mest föränderlig vår; dels vacker och dels regnig sommar; i början vacker, men sedan stormig höst. Sammanjemkar man dessa förutsägelser, så visar sig att vintern blir allvarsamt kall och snöig; våren för det mesta kylig och ruskig, men slutar dock med värme; sommaren varm och torr; hösten kylig och regnig med ofta frost samt i slutet snö och storm ; grödans afkastning något öfver medelmåttan, och fiskeriernas likaså. Furstliga dödsfall under år 1871. Under förflutna året hafva inom de suveräna europeiska familjerna tolf dödsfall timat. Så afled den 18 Januari sistl. år grefvens af Flandern dotter, Josephine Marie Stephanie Victoire, i en ålder af ej fullt 2 månader. D. 7 Februari dog prinsessan Leopoldine Threse Frangoise, dotter till kejsaren af Brasilien och förmäld med prins August af Sachsen, i sitt tjugofjerde lefnadsår. D. 17 Mars afled prins Georg Fredrik Alexander af Oldenburg, 23 år gammal. Drottning Lovisa af Sverige och Norge hädankallades d. 30 Mars i en ålder af 43 år. D.1 April afled prinsessan Augusta Fredrika af Hessen Homburg; hon var född år 1776, således 95 år gammal. Prinsens af Wales d. 6 April födda son, Alexander John Charles Albert, dog redän dagen efter sin födelse. I Maj månad afledo 3 furstliga personer, nemligen: d. 4 Maj erkehertiginnan Maria Annunciata Isabella, dotter af konung Ferdinand II af Båda Sicilierna och förmäld med erkehertig Carl af Österrike, i en ålder af 28 år; d. 22 Maj hertig Leopold Fredrik af Anhalt, 77 år gammal; och d. 24 Maj prinsessan Mari af Liechtenstein i sitt sextiotredje år. D.(27 Juli dog prinsessan Gasparine af Reuss, 72 år gammal. I slutet af November afhände prins Gaötano, grefve af Girgenti och infant af Spanien, sig lifvet i Schweiz; han hade vid sin död uppnått en ålder af nära 26 år. D. 9 December afled i Prag prinsessan Therese, förmäld med prins Peter af Oldenburg, i sitt 57:de år.