Göteborgsposten – 8 januari 1872, sida 1

)mame DIA SA ANIME SANS penningar — vi hafva hört att man kalkylerat 30,000 rdr för vårt uppträdande i Moskwa — men det är en dålig sparsamhet att hesitera för en jemförelsevis liten uppoffring då man kan vinna ett stort mål. Och Sverige tyckes verkligen hafva en så god finansiel ställning att det har råd till en och annan extra depens. Tulluppbörden för förlidet år, 19,108,690: 91, är den största hittills i värt land, och sammanlägger man skatten å tillverkning af bränvin, circa 11 millioner, visar det sig att dessa båda inkomsttitlar med vid pass 6,200,000 rdr öfverstiga de beräkningar riksdagen för dem uppgjort. Tulluppbörden 1870 var redan ganska hög, 15,182,072 rdr 17 öre, och af de föregående nio åren kom endast 1863 nära den summan med 15,360,000 rdr. 1867 deremot gåfvo tullinkomsterna endast 12,742,817 rdr 25 öre. På följande sätt grupperar sig tulluppbörder för åren 1864, 1865, 1866 och 1869: 13,841,180: 67 — 13,999,099: 26 — 13,215,909: 99 — 13,991,369: 72. Tager man medeluppbörden af de 9 åren 1862—1870 motsvarar den omkring 14,200,000 rdr, och då öfverstiger 1871 års uppbörd densamma med mer än 5 millioner. Vi erinra härvid om att 1870 års riksdag beräknade tulluppbörden för 1871 till 14,000,000 rdr, och för 1872 till 15,000,000 rdr. Till de ofvannämnda 6,200,000 rår öfverskott öfver beräknade statsinkomster, kommer ytterligare 1 million, som trafikstyrelsen för ifjor levererat utöfver den af riksdagen kalkylerade inkomsten af jernvägarne. Vi känna naturligtvis icke huru regeringen tänker föreslå användandet af detta öfverskott, som vi approximativt kunnat angifva, och tilllåta ess inga gissningar i den vägen. Man vill veta att först i nästa vecka det definitiva förslaget till statsreglering kommer att fastställas. At trafikstyrelsens för statens jernvägar berättelse för 1870 inhemtas bland annat: Hela längden af de i ett sammanhang trafikerade statsbanorna utgjorde 100,7 mil, enskilda till stambanorna stötande jernvägar 42,55 mil, eller inalles vid 1870 års slut 143,25 mil. Anslaget för utförande af stambanorna eller delar deraf uppgick, inberäknadt anslaget för Arvika—Norska gränsen, till 86,176,880 rdr. För byggnader och materiel, inventarier m. m. hade at trafikmedlen användts 7,098,880 rdr 31 öre, således utgjorde totala byggnadskapitalet vid sagda tid 92,019,942 rdr 11 öre. Rörelsen har, sedan 1868, parit i ständig tillväxt; tillökningen i inkomst frän den tiden har uppgått till 5448 rdr 67 öre pr banmil. Inkomsterna öfverstego med 291,192 rdr 52 öre de beräknade, hvaremot utgifterna för drift och underhäll understego kalkylerna med icke mindre än 461,323 rdr 29 öre, ett resultat som fördelaktigt vittnar om styrelsens sträfvande att iakttaga all möjlig sparsamhet. Stambanorna inbringade år 1870 nära tre och en half procent å de medel staten anskaffat för deras byggande, och ändå hade, till förhöjande af banornas befordringsförmåga, af trafikmedlen disponerats 600,000 rdr till utförande af nya byggnader och anläggningar eller anskaffande af ny materiel. I fråga om skilnadens mellan inkomster och utgifter förhållande till byggnadskapitalet har linien Göteborg—Falköping varit trämst med ett öfverskott öfver utgifterna som motsvarar 6,7 procent å anslagssumman. Tillökningen i bruttoinkomsten för denna bandel under året är anmärkningsvärd, utgörande 16,000 rdr pr banmil. Den ofvannämnda besparingen af 461,323 rdr 29 öre förmodar styrelsen blott vara af tillfällig natur, då materielförslaget under året blifvit minskadt till högt värdebelopp, men som bekant är hafva jernvägarne under förlidet år gifvit ett ännu mera lysande resultat och inbringat 4 proc. å anslagskapitalet.