Göteborgsposten – 3 januari 1872, sida 2

Råttegangsoch Polissaker. Från Landsorten. Våldsam fånge. Straffången J. A. Flink, som, enligt hvad förut meddelats, d. 27 sistl. Okt. å en arbetssal inom Malmö straffoch arbetsfängelse öfverfallit och i uppsåt att döda dels med knif och dels med en hammare tillfogat medfången Råqvist flere sår, hvaraf denne äfven för framtiden anses komma att lida men, erhöll d. 21 Dec. sin dom, och dömdes Flik att för försök till mord, hvarifrån han blifvit hindrad endast genom omständigheter, hvartill han ej sjelf varit vållande, att hållas till straffarbete hela sin återstående lifstid, i hvilket straff inbegripes det för honom ännu återstående straffet för stöld, hvarjemte han skulle ersätta Flink för sveda och värk med af denne fordrade 100 rdr. Domen kommer att underställas hofrättens pröfning. Fridstörare. I Kristianstadsbl. omtalas följande ohyggliga uppträde, som egt rum på sjelfva julaftonen: Å bränneriet Kopparöd i närheten af Wånga och tillhörigt ett bolag derstädes, hade arbetarne efter slutadt arbete på julafton blifvit bjudna på bränvin af brännmästaren. Äfven tvenne bröder Ola och John Nilsson från Wånga, hvilka ej tillhörde bränneriet, voro närvarande och blefvo trakterade. Efter en stunds förlopp uppstod dock oenighet och ett vildt slagsmål med dessa sistnämnda, som tyvärr slutade med att drängen Weste Nilsson, som endast gått emellan för att afstyra slagsmålet, blef kullslagen samt med knif så illa skuren att fara är för lifvet. Man påstår att ofvannämnde Ola Nilsson, som äfven kallas Lund sedan han var artillerist, är den som begagnat knif. En annan af sällskapet hade som tillhygge fått fatt i en bössa, hvarmed han vildt slog omkring sig till dess den slutligen slogs i bitar. Ola Nilsson har af denne fått sig ett par goda slag och brodren lär vara alldeles sönderbankad i hufvudet. Under slagsmålet gick bud till kommunalordföranden, som genast ankom till stället och lyckades skilja de stridande. Bröderna Ola och John Nilsson sprungo nu mot hemmet, men hunno ej länge njuta af hemmets lugn förr än kronofjerdingsmannen helsade på dem. Den ene, Ola, sökte fly genom fönstret, men detta hade endast till följd att han skar sönder händerna på sig. Efter anställdt polisförbör blef Ola Nilsson Lund inmanad i häkte. Weste Nilsson, som lär hafva flere tums långa sår på armarna och har fått pulsådrorna afskurna, blef på juldagen införd till lasarettet. Förmodad brefstöld. Från Norrköping skrifves den 27 Dec: Då postiljonen Magnusson för några dagar sedan till postexpeditören å det uppgående snälltåget å vestra stambanan aflemnade postpåsarne, observerade expeditören att den ifrån Linköping var sönderskuren i ett veck, hvarjemte specifikationen öfver brefven saknades. Han telegraterade genast till Linköping, och af det svar, som ingick, kom man till det resultat, att ett rekommenderadt bref var borta. Om detta innehållit penningar eller handlingar, vet man ej. Saken är under utredning; men i afvaktan på dess utgång är postiljonen Magnusson, hvilken gjort sig känd för redbarhet och ordentlighet, och som man för öfrigt icke har någon orsak att misstänka, tills vidare skiljd från sin tjenst. Dråpet ä konstberidaren Bone. Från Hernösand skrifves: I anledning af anförda besvär öfver Botheå tingslags häradsrätts den 19 Augusti 1871 meddelade utslag, hvarigenom arbetaren Per Olof Henriksson Lindström från Själevad blifvit för dråp å konstberidaren Bono dömd till tio års straffarbete, hvilket Lindström börjat uti straffängelset å Långholmen undergå, har Svea hofrätt, genom utslag den 19 Dec, — enär hvad i målet förekommit icke, emot Lindströms nekande, föranledde dertill att ifrågavarande, af hastigt mod föröfvade misshandel, hvaraf Bono ljutit döden, må anses hafva skett i afsigt att döda, — funnit skäligt på det sätt ändra häradsrättens utslag, i hvad det blifvit öfverklagadt, att Lindström skall för dråpet å Bono, jemlikt 14 kap. 5 8 strafflagen, hållas till straffarbete under sju år.