Göteborgsposten – 3 januari 1872, sida 2

Krigs-Spelet. Under denna benämning har i många å i Tyskland existerat ett spel eller rättare en instruktionsmetod för officerare, hvilken, ehuru utan tvifvel at stor nytta, dock hittills torde ha varit nästan okänd utom nämnde lands gränsor. General Eyre i England, som af den ryktbare preussiske generalen v. Blumenthal hört dess förtjenster prisas, införskref till följe deraf från Tyskland den erforderliga apparaten för detta slags spel, och för en veckas tid sedan hölls af militärattachen vid nordtyska ambassaden i London, major Roerdanz ett föredrag derstädes öfver reglorna för detsamma, hvilket bevistades af generalmajor Napier och flera andra högre engelska officerare. Spelet uppfanns först af en preussare, som intresserade sig för krigskonstens studium och fann att den bästa metoden att förvärfva kännedom om trupprörelserna var att på kartan imitera trupper medelst rörliga klotsar. IIan försökte derefter utarbeta problemer för truppevolutioner, uppgörande vissa reglor för ledningen af de fingerade armåerna. Hans son, en preussisk officer, upptog iden och utvecklade den, tills spelet blef en imitation af krig, utförd med blyklotsar af olika storlekar, allt eftersom de skulle föreställa bataljoner, kompanier, kavalleriregementen, sqvadroner, batterier, pontontåg eller tillochmed tiraljörer och patruller. Spelet blef snart populärt bland preussiska officerare och användes vid krigsskolorna såsom en af de förnämsta metoderna att undervisa i strategi och taktik. Man föreställe sig först en stor utbredd karta på hvilken hvarje väg, fält, skog, kulle eller träsk äro tydligt utmärkta, byar angifna och höjden af hvarje fläck känd genom de konturer som äro tecknade på den jemna ytan. Skalan af den karta major Roerdanz förevisade var omkring tolf tum för hvarje svensk fjerdingsväg, men fullt denna storlek torde ej vara at nöden. Blyklotserna som placeras på en sådan karta äro målade röda eller blå allt efter som de tillhöra det ena eller andra af de partier, hvilka föreställa vara fiendtliga armtcer. Äfven klotserna äro gjorda efter skalan, så att då dessa fingerade trupper äro uppställda på en väg eller dylikt, intaga de proportionsvis alldeles samma utrymme på kartan som de skulle göra i verkligheten på marken. Såsom major Roerdanz anmärkte ha officerare i fält knappt tillfälle att se flera trupper än det fåtal som omgifver dem; de ha ej tillfälle att se ens den distans som upptages af en divlsion som marscherar fram på en väg, och allraminst kunna de uppskatta svårigheterna i afscende på tid och rum då floder skola öfvergås eller