Göteborgsposten – 3 januari 1872, sida 2

— a -242k—— —————————— — QOQ-Ac-c-c-c;c; — Clarissas besök hos Austin! Hvad i himlens namn menar du? — Huru, pappa! är det möjligt att du är okunnig om detta förhållande? Jag trodde att, ehuru min styfmor aldrig med mig talat om sina besök vid Rue du Chevalier Bayard, du kände fullkomligt väl till dem. Jag var dock långt ifrån att förmods, att du kunde uppmuntra on sådan förtrolighet. — Uppmuntra en sådan förtroligbet! Du måste drömma, flicka! Min hustru besöka en porträttmålare — en ungkarl! — Han är ej ungkarl, pappa. Det finns en hustru, efter hvad jag hört, ehuru han sjelf aldrig nämnde något för oss om henne. Och Clarissa besöker dem näston hvarje dag. — Jag tror det ej. Hvilken anledning skulle hon kunna ha att umgås med sådant folk? — Jag vet icke någon avnan anledning än att hon måhända tycker om dylikt sällskap, liksom hon tycker om målning. Kanske att hon tager lektioner af mr Austin. Daniel Granger förblef tyst en stund. Det var icke omöjligt, och något sådant skulle naturligtvis icke ha varit ett brott å hans hustrus sida. Men föreställningen att Clarissa kunde ha gjort något sådant utan hans kännedom och gillande sårade honom på det högsta. Han kunde knappt fatta möjligheten deraf. — Det är något missförstånd å din sida, jag är ölvertygad derom, Sophia, sade han. Om Clarissa hade önskat taga lektioner af Austin, skulle hon ha sagt mig det. — Det finns ingen möjlighet till misstag å min sida, pappa. Jag brukar ej säga något som jag icke kan ansvara för. — Hvem underrättade dig om dessa besök? Clarissa sjelf? (Forts.)