Ivad är ditt namn? frågar polismannen, och den tillfrågade uppger ett. Och ditt yrke? Arbetskarl. Jaså, se de här händerna ut som om du arbetat med dem 2 Krabaten är fångad. Polismannen uppger hans rätta namn och handtering, han måste kläda på tig och följa med. Vår vandring är således slutad. Jag ville ej föra mina läsare till straffets utan blott till eländets boningar, och jag tar derföre afsked. Blott ett ord ännu. Skulle man under denna Julens tid, då man utan tvifvel har större böjelse än eljest till att bli vek om hjertat, skulle man vid vårt gemensamma besök i de olyckligas hemvist ha blifvit satt i stämning att vilja göra godt, välan, då vill jag endast påminna om, att det finnes fattiga och olyckliga lika väl i Göteborg som i Köpenhamn. Och de kunna nog vara i behor af en glad och hugnesam Jul, något som jag för resten härmed vill tillÖnska mina läsare.