krigen akrifver en korresp. från London under d. 13 d:s: Under loppet af gårdagen började man hoppas, att i tronföljarens sjukdom en gynnsam vändning skulle inträda. Läkarne höllo det redan för ett godt tecken, att svaghetstillståndet icke märkbart tilltagit, oaktadt prinsens brist på sömn, ja, man ville tillochmed tro, att allt berodde af, huruvida sömn ekulle inträda eller icke. I går estermiddag tycktes prinsen, som för det mesta mumlar sakta och skenbarligen utan sammanhang för sig sjelt, lifvas till ett ögonblicks medvetande; på läkarens fråga, om han ville taga någon föda och hvaraf denna skulle bestå, bagärde han ett glas öl och drack två gånger deraf med märkbar njutning. Han har endast då och då kunnat inmundiga ett ringa qvantum föda, och det är likväl härvid som man knyter största hoppet. Den så mycket efterlängtade sömnen har likväl ännu icke inträdt (enligt ett af dagens telegram har prinsen dock sedan sofvit en natt); äfven förflutna natten har varit orolig, så att de i morse utgifna läkarebulletinerna icke kunna omtala någon bättring. Den största tillförsigten tyckes hysas af de båda outtröttliga sjuksköterskorna, prinsessan af Wales och prinsessan Alice af Hessen. För drottningen är morgondagen ett sorgligt åreminne; det var d. 14 Dec. 1861, således för precist 10 år sedan, som hennes gemål dukade under för samma sjukdom. mot hvilken hennes son nu kämpar. Alla de från Frankrike ingående underrättelserna synas angifva, att i dag skall en våldsam kamp komma att inledas i nationalförsamlingen, hvars utgång måste bli af den största betydelse för Frankrikes närmaste framtid. Såvidt vi bedöma ställningen rätt, vill såväl den monarkiska majoriteten som den radikala venstern tränga bort Thiers trån presidentbefattningen, emedan han står i vägen för båda partierna. Högern vill schacka Thiers med de båda orlöanska prinsar, hertigen af Aumale och prinsen af Joinville, som blifvit valda till deputerade. Thiers vill ej tillåta dem intaga sina platser i församlingen, stödjande sig på ett af dem gifvet löfte, och han bar bestämdt motträdt de framställningar, som härom gjorts af prinsarne, hvilka återigen pådrifvas af sina anhängare. Orsaken till Thiers motstånd är den, att han anser sig förvissad om, att hertigen af Aumale skulle mom nationalförsamlingen bli den verkligt maktegande och att Thiers egen ställning skulle så försvagas, att den af honom fruktade inre kampen om regeriogsformsalternativet: monarki eller republik, skulle kunna följa och leda till de betänkligaste förvecklingar. Nu vet högern mycket väl, att, om majoriteten beslutar, att prinsarne skola intaga sina platser, Thiers sannolikt skall afgå, då de skola ha vunnit en stor del af sitt spel. På den grund skall i dag, då budgeten börjar förhandlas, deputeraden Brunet fordra, att prinsarne skola inträda i kammaren. För att spränga bandet mellan högern och Thiers, skola de radikala understödja denna begäran; och då frågan i så fall kanske kommer under omröstning, skall allt bero af Thiers beslut att afgå eller ändock stanna qvar. Äfgår han, skall högern som kandidat till president för republiken uppställa hertigen af Aumale. För denna eventualitet skall venstern uppställa till motkandidat församlingens president Gråvy,. hvilken säges ha gjort sitt svar beroende af utgången f en allmän omröstning. Som sagdt, vigtiga ting stunda i Frankrike, hvars vänner ha skäl att oroas för dess öde. Komitn för granskning af den nationala försvarsregoringens handlingar har instämt för sig den forne kejserlige krigsministern Leboeuf. Denne har likväl frånsagt sig allt det ansvar, man kan vilja pålägga honom, sägande, att han vid sin afgång som minister öfverlemnado åt sin efterföljare 567,000 man regelbundna trapper och 300,000 mobilgardister. Beonådningskomitn har upphäft den öfver redaktören Ulbach fälda hårda krigsrättsdomen. Ulbach var utgifvare af Cloche och hade dömts till 3 års fängelse samt 6000 fres i böter, derför att han i sitt blad offentliggjort oriktiga berättelser om krigsrättsdomarna