Göteborgsposten – 18 december 1871, sida 3

Familjen Lovel ). Roman af M. E. Braddon, förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl. — Skall ni åkå ut så tidigt? frågade hon. — Ja, vädret är så vackert och jag tror att det skall göra barnet godt att få komma ut. Jag har oj hast ett enda tillfälle att fara ut med gossen allt sedan vi kommo hit. — Nej, svarade Sophia, ni har endast haft pappa. Jag skulle ej tro att han vore mycket smickrad om han hörde att ni föredroge barnet framför honom. — Jag sade ej att jag föredrager barnet, Sophia. Hvad ni fått för en vana att missförstå mig! Öfversköterskan inträdde i detta ögonblick med arfvingen till Arden, insvept i sammet och spetsar. — Om jag litet förr fått veta af att ni skulle åka ut, så kunde jag ha gjort er sällskap, sade miss Granger. Clarissa kunde ej hjelpa att hon fick en misslynt min, som genast sade miss Granger att hennes sällskap ej skulle ha varit välkommet. — Ni skulle ej ha haft något att invända deremot, förmodar jag? sade Sophia i skarp ton. — Naturligtvis icke. Om ni vill göra er i ordning nu, Sophia, skall jag vänta på er. Det var hårdt för Clarissa att behöfva göra detta anbud nu, sedan hon slutligen fått ett så efterlängtadt tillfälle att söka upp sin bror. Men lyckligtvis var Sophia ej böjd för att lemna det arbete hon hade för händer. — Nej, jag tror ej att jag vill resa ut i dag, sade hon. Men en annan gång, om ni vill vara så god att på ) Forts. fr. N:o 292.