I samlingen af dessa den danske diktarens små täcka taflor, i hvilka den poetiska stämningen utgör grundtonen, och äfven meddelar sig åt läsaren, (Kjöbenhavn, Gads förlag.) I svensk öfversättning har L. J. Hiertas förlagsexpedition utgitvit Försoning, prisbelönt berättelse af den tyske förf. E. kudors. Det är en i flera hänseenden ypperligt skrifven bok, der förf:s ej vanliga förmåga i karakterstockning utvecklas i den sjelfbiografi, han låter sin bjelte afgifva. De konflikter, i hvilka denne råkar, äro i allmänhet af realistisk sanning; men det moment, som utgör biografiens centrum, så att säga, det brott öfver hvilket hjelten rufvar och som förhindrar honom itrån att vara för sig, hvad han är för verlden: en hederlig man, men för hvilket han äfven söker, utan att någonsin i lifvet kunna nå dem genom goda gerningar, en försoning, som först af Guds höga dom kan honom förunnas, — detta moment är onekligen det svagaste i hela den för öfrigt så väl skrifna berättelsen, hvilken emellertid måste läsas ej blott med nöje, utan med det intresse, som en god bok alltid ingifver sina läsare. — Hr Albert Bonnier har i öfversättning utgifvit Langenstein och Bobliogen, en berättelse af den tyska författarinnan Maria Nathusius, som förut gjort sig väl bekant isynnerhet hos den qvinliga delen af den läsande allmänheten. Fastän vi icke kunna tillerkänna denna berättelse någon öfvervägande förtjenst, skall den helt visst ändock finna talrika läsare bland de stilla i landena. — Hr Sigfrid Flodin: har riktat sin redan ganska vackra samling af berättelser at den amerikanska författarinnan mrs Harriet Beecher-Stowe med en ny öfversättning, kallad Rosenrödt Tyranni, hvilken berättelse förlägga ren så utstyrt, att den kan utgöra en prydlig julgåfva äfven i det afseendet. Berättelsen är en, oaktadt do väl ofta återkommande tendentiöst moraliserande betraktelserna, ganska talangsullt utförd skildring ur ett hem, dit en religiös och allvarsam, verkande man med anspråkslösa vanor och enkla behof, inför en ung, skön och lekande qvinna, som utgör hans fullständiga motsats. 1 stället för att luta sig intill honom och så småningom göra hans tankegång till sin, hans vanor till sina, blir hon en tyrann, böjer honom under sin vilja, tvingar honom att afstå från sina vanor och lefva som en millionär, hvarvid de konflikter uppstå, som författarinnan med sorgfälligt studium af det verkliga lifvets förhållanden här tecknar. Vi förorda denna bok i mången familjemoders åtanke; den bör kuuna mana dem att gifva sina döttrar en uppfostran, som icke döljer för dem lifvets allvar. — På L. A. Jörgensens förlag i Köpenhamn har utkommit est band Fort:ellinger at Bestus Dodt, ett författarnamn som inom denna genre vunnit anseende i vårt södra broderland. Berättelserna äro ganska läsbara och genomandade af on viss angenäm gemytlighet, som tilltalar oss, ehuru de måhända äro väl mycket skrisna på bredden. Hos sistnämnde förläggare bar jemväl utkommit Kejser Joseph den Andens Ungdom, hi storisk Skuespil i fire Handlinger af Johann. Verastus. Den förf., som nklädt sig denna pseudonym, är antagligen mycket ung. Hans skådespel bär åtminstone i flera fall spår deraf. Här saknas åtminstone i hög grad enhet i behandlingen och här framträder bjert den vanliga ungdomssynden att vilja vara högligen djupsinnig och i både trängda och oträngda mål framlägga en deremot svarande verldsåskådning. Det anlag, som dock onekligen finnes här, bör derför mera skolmästra sig sjelf, om det vill bli mer än ett anlag. Under titeln Internationales Mysterier bar den franske fört. Pierre Zaccone velat i novellistisk form teckna den beryktade ÅInterna tionales inre organism i Frankrike och dess verksamhet derstädes. Vi befara dock, att det novellistiska fått väl mycket inkräkta på sanningens område, fastän uternationale är en mystisk företeelse, hvilken genom hela sitt uppträdande kan erbjuda ett tacksamt ämne för det slags diktning, som vill hålla läsaren i spänning genom gräsligheter, hemlighetsfulla stämpliogar samt här och hvar ett dystert mord. Zaccone bar äfven fluigt begagnat dess elementer, icke på ett tå snillrikt sätt som t. ex. Eugene Sue, då han i Le Juif errant skildrar en annan hemlighetsfull, om medlen likgiltig organisation: jesuiternas. Hans bok är likväl tillräckligt fängslande, för att man måste lävgta efter tortsättningen, och den måste särskilt bland lånbibliotekens massor komma att göra en lysande surore. (Stockholm, Albert Bonnier). Af de utkomna julkalendrarne häfdar Svea, som nu upplefver sin 28:de årgång, fortfarande sitt rykte såväl i afseende på planscher som text, och är uteslutande af sosterländskt innebåll. Titelplanschen utgöres at ett fint utfördt porträtt af drottning Lovisa. Mattis har lemnat en raskt skrifven skizz om tiden för Gustaf III:s revolution 1772; Sylvia har bidragit med en ganska lustig slättbygdsberättelse från Skåne, Maj i bynk;