Mindre Teatern. Den i går afton till förmån sör br Hvuvgaard gifna föreställningen hade äfvenledes lockat en så talrik publik, att salongen var i det närmaste fullsatt. err Volmer i Sorö, ett lustspel i 1 akt, som stod foret på programmet, visade sig vara en gammal bekant, gitven at Fröbergska sällskapet. Stycket är en bagatell med några få komiska pointer och uppebölls förnämligast af hr Hougaard. Derpå följde en gammal vaudeville af )verskon. Rekrutten, sannolikt ett patriotiskt tillsällighetastycke, som på tid och ställe kan ha gjort lycka hos ett publicum, hvars stämning var gilven och der man blott behöfde anslå den patriotiska strängen för att finna genklang. Här föreföll det mer än lofligt långsläpigt och, rent ut sagdt, tarfligt. Hr Hougaard sökte att som Peer gifva någon relief åt detsamma, men äfven hans vackra bemödanden voro såfänga, och ridån föll helt säkert till belåtenhet för eåväl de spetande sjelfva som åskådarne. Till sist gass den Offenbachska operetten Soirben i Laxegaden, bearbetad af Erik Bögh och här i en onnan bearbetning känd under namnet -En soirå i kåkbrinken. Densamma gick ypperligt, och mill F. Kruse både utvecklade. som Lucia ett lifligt och underhållande spel: TIILIIfHnnHg3 —