ME HWA40 — — —. Farr detta stora patriotiska verk. Senare Post. När Tysklands riksdag senaste vår var församlad, blef det öfverlåtet åt en fackkunnig komits under furst Bismarcks presidium att uppgöra planen till en monumental parlamentsbyggnad, som i storhet, glans och konstnärlig utstyrsel vore det nyskapade kejsardömet värdig. Rikskanslern har nu meddelat resultatet af komitöns arbeten. Byggnaden kommer att minst kosta 5 mill. Thir pr Cour. och skall i prakt vida öfverträffa Berlins nuv. stolthet, det nya rådhuset. Förutom våningar för presidentens familj och byrådirektörerne, kök, stall för 6 hästar, betjentrum, förrådskammare m. m., är den beräknad att innehålla en riksdagssal med 400 platser för medlemwarne, 50 platser för förbundsrådets ledamöter, 40 platser för tidningsreferenter och 300 för andra åhörare. Salen skall vidare innehålla loger för kejserliga hotvet och furstarne inom tyska förbundet, för diplomaterne, för riksdagsmedlemmarne sjelfva samt tre reserverade loger. Inom parlamentsbyggnaden skall vidare inrymmas testsal, restaurationssal, läsesal, biblioteksoch arkivsalar tre salonger, ett stort antal förmak, och slutligen ej mindre än 80 rum för rikskansleren, församlingens president samt en mängd underordnade tjenstemän. Den nya ministören i Belgien kommer att bildas af grefve de Theux såsom konseljpresident, hvilken för sådant ändamål d. 1d:s hade ett långvarigt företräde hos konung Leopold. Utat de förutvarande ministrarne kommer finansministern Jacobs att bibehålla sin befattning; Thonissen skall blifva justitieminister, Dumortier inrikesminister, Guillaume krigsminister och Akins minister för allmänna arbeten. Från Frankrike skrifves att Rossels afrättning åstadkommit en stor upphetsning i sinnena. I Paris hade polisen vidtagit stora anstalter för att förekomma utbrott af den jäsning, som förefanns hos republikanerna. Lugnet förblef också ostördt. Gambettas organ La republique francaise yttrar: Det stod i regeringens makt att lugna stämningen genom att iakttaga mildhet. Nu se vi en framtid till mötes, som måste injaga törskräckelse. Tidn. Journ. de Parise uttalar den mening att Thiers, efter att hafva fullbordat denna eklatanta handling, bör skynda sig att utfärda ett allmänt amnestidekret. Rossels lik skall efter hans familjs önskan föras till Nimes. För att undvika hvarje demonstration är det beslutadt att liket ej får passera stadens gator, utam skall medelst förstadsbanan transporteras till fästet Petit Montrouge och deritrån till södra Frankrike. Inom provinserna ha afrättningarne gifvit anledning till demonstrationer och på åtskilliga stöllen för pressen ett särdeles häftigt språk. I Lyon ha under åtta dagars tid tvenne af tidningarne utkommit med svarta sorgkanter. Tidn. Roveil de Lot et Garonnegår ända derhän att fordra det en staty må uppresas åt Rossel och en annan tidning Progrös de Lyon yttrar att den nationaltörsamling, ur hvilken benådningskommissionen framgått, bär en outplånlig skamfläck på sin panna. Rörande juryns af oss i går omnämnda frikännande af den fransman, som mördat en tysk soldat, yttrar pariserbladet Soir följande allvarsamma varning: Må man taga sig i akt; vi spela ett farligt spel och vi skulle lätt kunna få dyrt betala denna lust till revolt. Låtom oss hata som mån med hjerta; men hatet frigör oss icke från att vara rättvisa, och det skulle varit värdigare att fälla såväl mördaren af en försvarslös soldat sem några leverantörer till fienden. 37,000 valmän i departem. Oise ha undertecknat en petition till hertigen af Aumale om, att han måtte iutaga sitt säte i nationalförsamlingen. På grund häraf har hertigen besbkt Thiers, för att begära hans tillåtelse dertill. Men Thiers ville ej gå in derpå, grundande sin vägran på den omständigheten, att han lemnat sitt bifall till dekretet om upphäfvandet af landsförvisningen, endast under det vilkor att såväl hertigen som prinsen af Joinville skulle hålla sig ifrån nationalförsamlingen. Hertigen lemnade i den mest upprörda sinnesstämning Thiers och afsände genast en skrifvelse till nationalförsamlingens president Grövy, hvari han nedlade sitt mandat. Han vill åter uppträda som kandidat för valmännen, för att derefter kunna intaga sitt säte i församlingen äfven utan Thiers medgifvande. Att hertigen skall bli med stor majoritet omvald i Oise, kan anses för gitvet. Rörande preussiska statsministern Delbräcks förklaring mot Frankrike å riksdagen i Berlin yttrar Åla France: Preussen vet mycket väl, att Frankrike icke skall vara så fort färdigt. De at Tyskland skenbarligen emot Frankrika rikfade militära föärgjoetjichetamåtten