Göteborgsposten – 28 november 1871, sida 2

— POULVI OVE 1 NO BE anmälan derom bör ske hos göta hofrätt, som har att utse kurator för iakttagande af blifvande fideikommissariers rätt; samt att K. M:t utslag skall i häradsrättens inteckningsprotokoll intagas. Medel mot sjukdomen kräftan. Som bekant är, skall man i Syd-Amerika genom en tillfällighet hafva upptäckt, att en växt med namnet cundurapgo kan med framgång användas som botemedel mot kräftan. Enligt hvad som nu skrifves från Panama till österrikiska hofrådet d:r Scherzer, har man funnit att endast de med den egentliga cundurangon (Pentandria digynia IL.) anställda försök mot kräftsjukdomar hafva haft lyckliga resultat. Vinningslystnaden och spekulationen hafva redan bemäktigat sig detta botemedel, och klängväxter af alla slag utgifvas nui handeln för cundurango. Priset på barken här på ort och ställe ha redan stigit till 2 2 dollars för skålpundet, i Nordamerika till tiodubbla beloppet. Genom britiska konsulns i Panama bemedling skall, enligt Oesterreichischer Correspondent, en qvantitet af 25 skålp. komma till Wien. Den skulle med första nordtyska ångbåt föras till Hamburg och är uteslutande bestämd för vetenskapliga försök. Olycklig jagt. En korrespondent från Mortorp till tidn. Kalmar berättar: Måndagen d. 13 d:s hade sadelmakaren Carl Johansson i Fröstorp begifvit sig ut på jagt, dervid han påträffade en ekorre. En gammal sägen lyder, att om man slår mot stammen på det träd der ekorren befinner sig, skall djuret stanna och lyssna, kvarvid skytten kommer i tillfälle att 1å sigta och skjuta. Johansson skulle nu försöka denna manöver, men begagnade bössan att slå med, hvarvid han vände bösskolfven uppåt med den olyckliga påföljd att skottet brann af, troligen till följd af skakningen vid slaget, så att förladdning och hagel blefvo sittande i veka lifvet och magen. Under förfärliga plågor afled han påföljande Tisdagsafton. Eldsvådor. I Tisdags afton utbröt eldsvåda i en Johannes Pettersson i Frostag. Mularp af Åsleds församling, Wartofta härad af Skaraborgs län, tillhörig vagnbod, der husfolket var vid ljus sysselsatt med rengöring af lin, och grep det härjande elementet omkring sig med sådan hastighet att inom kort icke allenast Johannes Petterssons utan äfven hans broders Lars Petterssons ladugårdar samt 2:ne bodbyggnader stodo i lågor, hvilka samtliga byggnader inom några få timmar voro nedbrända till grunden. Af de i ladugårdarne befintliga kreaturen blefvo 1 stokreatur, 1 föl, 1 qviga, 7 får, 6 större svin, 7 grisar, 1 gås och 12 st. höns innebrända, likasom ock all årets rika gröda m. m. De brandskadade göra, tillfölje af låg försäkring, ganska betydliga förluster. Vi ha förut i korthet omnämnt att eldsvåda natten till d. 18 d:s utbröt vid Rosenfors fabrik i trakten af Eskilstuna och kunna nu efter en tidning från sagde stad tillägga följande närmare uppgifter rörande denna olyckshändelse: Elden uppstod kl. mellan 12 och 1 på natten, men först kl. 5 på morgonen var man herre öfver den, så att ingen fara var för dess vidare spridande. Orsaken till branden anses hafva varit en s. k. skurtunna, fylld med sågspån, som varit i gång på aftonen och hvars innehåll i följd af friktion tros hafva fattat eld. Detta är så mycket antagligare som man sedan erfarit, att eldfaror af samma anledning yppat sig vid flera fabriker inom staden, ehuru de i rättan tid varseblifvits. Denna gång blef dock olyckan rätt betydlig, enär hela högra verkstadsflygeln, inrymmande huggjernsfabriken, förstördes af elden. Förlusten för egarna, firman B. O. Liberg, var så mycket större som denna flygel i sommar blifvit betydligt ombyggd och utvidgad samt ej ännu hunnit fullt inredas, hvadan brandförsäkring blott fanns å den äldre delen af byggnaden, Försäkringen, tagen i länets brandstodsbolag, uppgick blott till 4700 rdr och anses knappt motsvara en tredjedel af förlusten. Hrvån Unfondstagan