Göteborgsposten – 27 november 1871, sida 2

— wv — — — Fairfax öfvergifvit henne för att sysselsätta sig med sin trolofvade och på den förstämning som då kommit öfver henne midti den lysande omgifningen. Hennes far besvarade hennes filosofiska yttrande med ett utrop af förakt. — Det der är ren nonsens Olarissa. De yttre föremålen göra deremot allt — utom kanske då en menniska lider af fysiska plågor. Det är yttre föremål som göra hela skilnaden mellan en kung och en tiggare. Tror du ej att denne Granger är lycklig såsom egare till Arden? Det ligger en njutning i vackra omgifningar som återstår äfven den man, hvars hjerta är dödt för alla andra njutningar. Tror du ej att det är en njutning att kunna dinera så som denne man hvarje afton dinerar? Tror du ej det ligger en lycka i att erfara den känsla af trygghet för framtiden som han hvarje morgon erfar? Store Gud, då jag jemför hans ställning och min! Aldrig förr hade han talat så öppet med sin dotter, aldrig hade han så tydligt blottat sitt hjertas svaghet. Hon kände sig bedröfvad för hans skull, men afhöll sig från att yttra några tröstande ord. Hon insåg att det var bäst öfverlemna honom åt sig sjelf då han var i en dylik sinnesstämning. Han tog afsked af henne med ett kort godnatt; men hon låg vaken nära två timmar derefter och hörde honom då gå förbi hennes dörr på väg till sitt rum.