— ——e—köpet vf sistvämnde gods. Han hade dessutom god smak och fin känsla rörande allt som var opassande. Det förekom intet prål, men å andra sidan voro gles, porslin m, m. af utsöktaste beskaffenhet. Otaliga ljus i antika silfverkandelabrar spredo en behaglig belysning i matsalen. Miss Granger gaf tecken till uppstigning från middagsbordet så fort konvenansen det villät, och med en ovag suck reste sig hennes far upp för att öppna salsdörren. Han hade haft Clarissa alldeles för sig sjelf under hela middagen och funnit sig mycket lycklig. Samtalet hade visserligen endast rört sig kring helt vanliga ämnen, men han fann sig fullkomligt belåten med sjelfva det faktum att han talade till henne, att hon lyssnade på hvad han sade och behagligt smålog mot honom. Hon hade lugnat sig fullkomligt efter förmiddagens uppträde och öfvertygat sig sjelf om att saken snarare var litet löjlig än allvarsam. Hon behöfde endast taga sig i akt, så att mr Granger ej skulle få ett nytt tillfälle vill att återfalla i samma dårskap. Han höll dörren öppen medan Clarissa och hans dotter gingo ut ur rummet — höll den öppen ända tills den smärta gestalten försvunnit vid ändan af korridoren och gick derefter tillbaka till sin plats med en ny suck. — Saken är mycket långt gången, tänkte mr Lovel med ett svagt småleende, under det han lutade sig öfver sitt vinglas, liksom för att beundra färgen på vinet. Det var verkligen förvånando. Denna obestämda dröm, som för ett par månader sedan af lady Lauras antydningar uppväckts i mr Lovels själ, hade nu börjat för