rTtaäknar enligt den senast utgitha Statlbtisna duppgiften ofver 310,000 innevånare, af hvilka tyskarne utgöra den rådande makten. Så öfvervägande är deras antal i denna stad, att samtidigt med det att de vigtigaste och mest inbringande embetena anförtrotts åt män af deras nation, har för ej så längesedan blitvit på allvar föreslaget, att åt det tyska språket måtte vid härv. domstolar äfvensom i skolorna lemnas platsen framför det engelska; men man har dock ännu icke lyckats att få detta förslag antaget. Här är en af de mest framstående tyskarne i Amerika bosatt, jag menar senator Carl Schurs, som är redaktör af Westliche Post och hvars stora insigter i landets alla förhållandea i förening med hans lysande talang såsom talare förskaffat honom, såväl bland landsmän som amerikanare, namnet af att vara en af Förenta Staternas nu lefvande förnämsta och mest inflytelserika statsmän. Såsom politiker synes han allt mera sluta sig till de sansade demokraterna, hvilkas åsigter dock i det hufvudsakligaste stämma öfverens med det republikanska partiets. Så länge, åtminstone, invandringen hit från de europeiska länderna fortfar i lika stor skala som under de sisttörflutna åren, och till dess en ny generation hunnit utgå från de redan hit öfverflyttade europeerna, skola de olika nationaliteterna här framstå med anspråk på att betraktas såsom något helt, hvar och en för sig, under det att den ena nationen skall, såsom sådan, mot den andra behålla en viss fiendtlig stä lning, när frågan gäller landets administration eller ledningen af de särskilda staternas angelägenheter i politiskt, religiöst och socialt hänseende. Så länge skola också män med Carl Schurzs upphöjda tänkesätt och med hans förmåga att medla här hafva en etor uppgift att fylla. Det är förnämligast från två håll man skulle kunna vänta ett allvarsammare anfall mot Förenta Staternas hittills rådande konstitution, jag menar från tyskarnes och katolikernas sida. Dessa två partier ha år ifrån år vunnit betydligt genom utvandringen från Europa, och från deras läger ha tid efter annan utgått fordringar, som tydligt gifvit vid handen, att de sjelfva ingalunda äro okunniga om den fruktansvärda styrka, de ha att disponera. Carl Schurz har fått grunden för sin bildning lagd i Tyskland; men obelåten med sakernas dervarande ordning, som ville hålla hans frihetsälskande ande i allt för stränga fjettrar, öfverreste han hit redan såsom helt ung och är nu en bland de jemförelsevis få, hvilka här, mer genom verklig öfverlägsenhet än genom en på intrigernas väg förvärfvad folkgunst, erhållit en framstående plats bland våra ledande politioi, Han är tysk, och han talar gerna derom, men han glömmer dock ej för ett ögonblick att han i första rummet har pligter att fylla såsom amerikansk medborgare. Också ligger hans största dygd, tänker jag, deri att han utan att tröttna söker att bearbeta sina kära landsmäns sinnen åt samma riktning. Talen gerna med stolthet om eder härkomst, så föllo sig hans ord i ett tal som han för en tid sedan böll i Chicago, men kommen väl ihåg att I här ären amerikanare och att edra intressen således äro helt och hållet gemensamma med de öfriga medborgarnes. Firen, om I så för godt finnen, de segrar som Tyskland nyligen vunnit, men drömmen dock icke om att något Deutschthum skall kunna med framgång och till allas vår lycka påtrugas Amerika. Jag kan ej underlåta att vid tanken på tyskarne i Chicago omnämna en annan tysk politiker, egaren och redaktören at den dergtädes utkommande LIllinois Staats-Zeitung, ett af de mest spridda bladen i Amerika. Denne redaktör hade under de senare åren tillvunnit sig ett så stort förtroende bland de talrika landsmännen i Chicago och hela Illinois, att han slutligen kunde anses såsom den i väsendtligaste mån afgörande auktoriteten vid tillsättandet af nya embetsmän i stadens eller statens tjenst. Han bemöttes såsom vore han en furste, ocå man kunde dagligen utanför hans port se en mängd ekipager, hvilkas egare, embetssökande amerikanare och tyskar samt andra storheter, tåligt väntade att i tur och ordning blifva insläppta i den mäktige mannens sanctum. Mr Hesing, så är hans namn, har nu under mer än ett års tid vistats i Tyskland; men man kan med fullt skäl säga, att han helt lugnt sitter der och bestämmer hvilka som för nästa termin skola bekläda några de förnämsta embetena i Amerika, ty så som han genom sin tidning i Chicago säger att det skall vara, så blir det nog också (?). Men jag vill återkomma till St. Louis! Das Deutschthum von St. Louis steht an der Spitse aller Deutschthimer der Vereinigten Staaten, försäkrar en framför mig liggande, bär utkommande tidning, och såsom bevis härför anföres, att amerikanskorna här i staden börjat besöka de tyska Biergärten, ett ganska talande bevis, i sanning! Så ärar man das Deutschthum i S:t Louis! utropar samma tidning och framställer omedelbart derefter en fråga: Ivilken af Förenta Staternas städer bar något dylikt att uppvisa? — Dock, lägag vidare fach nåmat af panning tarda fvan